Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Ungdomsfilmer och serier är inte direkt berömda för att tas på allvar. De vuxna ser på dem och fasar över hur hemskt deras barn har det, medan ungdomarna själva tycker att det är pinsamt hur långt ifrån verkligheten filmerna är.

Sen finns det "Skam". Vi kanske ska börja med att konstatera att jag inte längre går i gymnasiet och att jag därför inte borde påstå att jag vet något om hur det är att vara ung i dag. Men som man nu för tiden gör tänker jag också bygga mina argument på känsla. Det känns som om serien "Skam" är ganska verklighetstrogen.


Det jag gillar med serien är att den inte försöker ta sig själv på allvar för mycket. Det var där min ungdoms filmer misslyckades. De utgick från att ungdomar lever ett stormigt och dramatiskt liv och satt därför allt krut på dramat. Det var liksom allt som är skit och farligt med att vara tonåring på en och samma gång.

Där har "Skam" ett annat utgångsläge. Den är medvetet humoristisk utan att göra allvaret mindre allvarligt. "Skam" tar ändå upp allt från droger, sprit och våld till sexuella övergrepp. Manusskribenterna bakom "Skam" har förstått att de är ämnen som är dramatiska i sig och inte behöver mer krut än vad de redan är. De behandlar allvaret med respekt.


Alla mina vänner ser på "Skam". Många av mina vänners föräldrar ser på "Skam". Med andra ord är en stor del av seriens publik över 25 år gammal. Men det verkar även som om ungdomarna ser på serien. Bland annat har fler unga anmält olika sexuella övergrepp till polisen efter att serien tog upp ämnet. Kan en ungdomsserie egentligen få ett bättre betyg än det?

"Skam" har även lyckats väldigt bra med att vara en serie av sin tid. Utan att sätta onödigt mycket fokus på det har serieskaparna fått fram en bredd på sina karaktärer. Bland annat tänker jag underbara den underbart raka realisten Sana. Det är inte i alla nordiska serier man får följa en huvudkaraktär som är muslim och bär slöja.


En annan intressant detalj är den så gott som totala avsaknaden av vuxna i serien. På det sättet finns det inga kontrasterande ”vuxenproblem” att väga seriens karaktärers problem mot. Ungdomarna får tampas med sina problem på egna villkor, utan att problemen förminskas av irriterande föräldrar.

Att "Skam" har blivit en fullständig succé är ett faktum. Ett annat faktum är att "Skam" är den enda ungdomsserie som i mitt tycke kan kallas bra. Givetvis har den stora uppmärksamheten fört med sig en del kritik också. Vissa påstår att ungdomarna i "Skam" bara representerar en snygg och ekonomiskt rik ungdom. Det talas väl explicit aldrig om karaktärernas personliga ekonomi i serien, men visst ser man Apple-produkter i vackra hem.


Ungdomsserier kommer alltid att kritiseras, eftersom de på något vis ska sammanfatta en hel generation och vara en förebild för sina tittare. Det går inte att göra, utan man måste välja vissa infallsvinklar. Jag menar, jag befinner mig ganska långt ifrån en norsk gymnasieelev utan närvarande föräldrar. Ändå väntar jag så ivrigt på att den tredje säsongen ska dyka upp på Arenan att jag till och med ringer Yles utvecklingschef och frågar. När som helst säger han.