– Det är ett bra alternativ, men det finns fortfarande många obesvarade frågor kopplade till planerna. Till exempel hur snabbt man kommer att kunna reagera på förändringar hos patienten som vårdas av en anhörig. Också hur den personliga budgeten fås på rätt nivå, så att den är tillräcklig, är ett frågetecken, säger hon.

Enligt lagutkastet ska man på basis av den bedömning av servicebehov som görs tillsammans, avgöra hurdana tjänster som kan förverkligas med den personliga budgeten. Ansvaret ligger enligt Tuomi ganska långt på närståendevårdarfamiljen.

– Till familjens ansvar hör bland annat att införskaffa tjänster och följa med användningen av den personliga budgeten. Man måste komma ihåg att det ofta handlar om äldre personer som vårdas av anhöriga.

Den personliga budgeten är avsedd för äldre personer, personer med funktionsvariationer och utvecklingsstörda som behöver många tjänster inom social- och hälsovården och som har ett kontinuerligt behov av stöd och hjälp.

Enligt Tuomi kommer man inte att ge pengar för införskaffningen av tjänster utan utgifterna sköts till exempel via betalningsförbindelser.

Om närståendevårdaren vägrar systemet med personlig budget måste ett annat alternativ erbjudas.

Kommunförbundet har riktat oroliga blickar mot valfriheten. Bland annat konstaterade förbundets vice vd Hanna Tainio nyligen att valfriheten hotar vårdreformens mål på grund av att utgifterna ökar. Också förbundets specialexpert Tero Tyni varnar för att utgifterna ökar för landskapens del.

– Skyldigheten att erbjuda en personlig budget kan innebära flera hundra miljoners extrautgifter för landskapen, säger han.

Budgetens storlek skulle bygga på de utgifter som förorsakas för landskapen då kunderna vårdas på ett annat sätt. Oftast innebär det här andra sättet dygnetruntvård vid en affärsinrättning i landskapet.

– På papper är en personlig budget en strålande sak. Tar man som exempel en kund vars serviceboendeplats kostar 40 000 euro per år för landskapets affärsverk, så skulle en personlig budget innebära att kunden får möjligheten att använda samma summa på ett annat sätt. Det vill säga kan kunden välja att bo hemma och köpa hem tjänster för 40 000 euro. Det här är fint ur kundens perspektiv.

Tyni är ändå orolig för helheten. Om många närstående avstår från avtal om närståendevård och i stället ansöker om en personlig budget för den som behöver vård, kommer utgifterna att öka betydligt, enligt Tyni.

För tillfället finns omkring 40 000 avtal om närståendevård i Finland. Dessutom finns det flera andra personer som tar hand om sina anhöriga utan avtal.