Stora backen i Lahtis blåvit favorit

– Normalbacken i Lahtis kastar upp hopparen verkligt högt. Stora backen är en svulstigt byggd betongkulle, men där är flygfärden lägre, säger Lauri Asikainen.

Jarkko Määttä har inte heller några problem med att hitta ord för skillnaderna mellan backarna:

– Normalbacken är som att hoppa ner i en brunn. Det har ingenting med flygning att göra. I stora backen är trycket från krökningen bra och flygbanan är lämpligt seglande, säger Määttä.

Trots de tydliga skillnaderna i stämning är det få hoppare som låter backprofilerna påverka hoppningen.

– Man borde hoppa likadant i alla backar, säger Ville Larinto.

– Jag försöker också hålla kroppspositionen i övre backen så lika som möjligt, även om till exempel brantheten på backen varierar ganska mycket.

Larinto uppger att den som är i toppform kan vinna i vilken backe som helst. Och den som är toppform behöver inte tänka så mycket:

– Allt borde komma från ryggmärgen, för avstampssituationen uppstår så snabbt. Om man funderar för mycket är det sannolikt att något går fel i uthoppet, säger Larinto.

Vad som är mentalt och vad som är fysiskt är ofta svårt att slå fast exakt i backhoppning.

– Det är känslor som spelar in, då man har 0,2 sekunder på sig att göra uthoppet. Och det är just det som gör grenen så fin, säger Asikainen.

Då allt stämmer kan det till och med bli spontana skrattsalvor på tränings- eller tävlingsanläggningen.

– Det känns som om man inte behöver göra nånting, men flyger ändå. Sen, då hoppningen försvinner, känns det som om man hade glömt hur det går till att cykla, säger Asikainen.



De finländska hopparna tränar ofta i Lahtis och har tusentals hopp bakom sig i VM-backarna.

– Hemma-VM är ett långsiktigt mål. Tyst för mig själv har jag funderat på detta i ett par års tid, säger Antti Aalto.

Asikainen ser också de kommande tävlingarna som en höjdpunkt i karriären.

– I Lahtis kommer publiken för att se och heja fram finländarna. Det gör upplevelsen unik för oss. Man anar oljudet i tornet och det ökar i styrka om man hoppar tillräckligt långt, säger Asikainen.

Määttä räknar med att koncentrationen under tävlingen dämpar lite av skillnaderna mellan ett hemmamästerskap och att tävla utomlands.

– Fram till tävlingen koncentrerar sig idrottaren bara på prestationen och allt som påverkar den. Jag tror jag förstår och uppfattar betydelsen av hemma-VM först efteråt, säger Määttä.