Biträdande professorn i socialpsykologi vid Tammerfors universitet, Atte Oksanen säger att sanktionerna för hatbrott i Finland är små jämfört med till exempel Tyskland.

– Jag har själv bott i Tyskland och vet att man av historiska skäl där förhåller ytterst allvarligt till rasistisk hatretorik.

Attityderna till onlinevärlden varierar också länderna emellan.

– Britter och tyskar är mer konservativa. I Finland har teknologin fått leda vägen och de unga får agera fritt på webben.

Oksanens forskning avslöjar att hatet på webben ökat i snabb takt. Så sent som för fyra år sedan hade hälften av de 15–30-åriga finländarna stött på hatretorik på internet. I fjol svarade tre av fyra att de råkat på innehåll som är fientlig eller kränkande och attackerar folkgrupper eller enskilda personer.

En av fem respondenter hade själv fallit offer för störande eller trakasserande behandling på webben och en av tio hade råkat ut för näthat riktat mot den egna personen.

En överraskande detalj i det till synes jämställda Finland är att unga kvinnor upplevt mer trakasserier online än de jämnåriga männen, 24 procent mot 14 procent. I övrigt var skillnaderna mellan könen inte stora.

Det vanligaste näthatet riktas mot etnicitet och nationalitet, religion, politik eller förmodad terrorism.

Över 3 500 personer besvarade undersökningen Hate communities som finansierades av stiftelsen Koneen Säätiö. De flesta resultat som handlar om Finland kommer från en samarbetsstudie studie med Norge, där man ställde frågor till respondenter i fem länder.

Aktiva webbanvändarna med få eller svaga människoförhållanden har mest erfarenheter om hatretorik på webben. Risken ökar bland dem som känner en stark gemenskap med webbsamfund.

Hur bemöta webbhat?

Ungas erfarenheter av hatretorik på webben har en koppling till hur de mår. De som stött på hatiska inlägg är mindre nöjda med sitt liv. Om man själv är målet för hatretoriken är negativa inverkan på måendet ännu större.

Undersökningen visar att de som fallit offer för hatretorik mådde sämre än sina jämnåriga.

– De var mindre lyckliga, litade mindre på andra och hade sämre självförtroende, säger Atte Oksanen.

Han ifrågasätter bland annat förslagen om att bara härda sig, som framfördes under Yles hatkväll.

– Det är motstridigt att man i till exempel projektet Kiva skola lär barn att bete sig väl och låta bli att mobba andra. På annat håll anser man att folk borde tåla vad som helst på webben.

Oksanen påpekar att barn och unga ofta använder de sociala medierna på skoltid.

– Det känns som en väldigt dubbelmoralisk uppfostran att man å ena sidan använder energi på att lösa konflikter i skolorna men att webben å andra sidan ses som något sorts Vilda västern. Det är vi vuxna som måste stå för en förändring. Det måste gå att göra något åt åtminstone den allra grövsta hatretoriken på internet.