Fransmännen har nu haft le droit de la déconnexion i två månaders tid.

Det vill säga rätten att inte vara uppkopplad – till e-posten eller andra arbetsrelaterade digitala ­kanaler – efter den ordinarie arbetstidens slut.

Skrivningen som ger franska arbetstagare den här rätten trädde i kraft vid årsskiftet, som en del av ett stort lagpaket om arbetslivet.

Gränserna mellan arbete och fritid har blivit ­betydligt mer flytande i och med digitaliseringen:­ det är något arbetstagare i många branscher känner av. Det kan vara på både gott och ont; också­ det har många erfarenhet av. Digitaliseringen ger möjlig­het att ta med tidsbundet arbete man inte­ ­blivit klar med hem. En arbetstagare kan till ­exempel hämta barn från dagis lite i förtid, laga mat, äta och sedan fortsätta jobba.

Men det ökar också risken för att man gör så när det inte direkt är av nöden påkallat. Av ett inifrån kommande tvång att vara duktig, en ideal arbetstagare, eller av ett yttre tvång, för att arbets­givaren räknar med det. Kanske rentav antyder att det ”minsann finns andra möjliga arbetstagare, om det är så att du inte vill...”

Kan man komma åt den här problematiken med lagstiftning? Handlar det inte mer om vars och ens självdisciplin och om att båda parterna bemödar sig om att diskutera sig fram till vad som ska gälla­ på den egna arbetsplatsen, utgående från de för­hållanden och krav som gäller just där.

Så kan man tänka om arbetsgivarparten och ­arbetstagarparten vore i det närmaste jämn­starka. Men så är sällan om ens någonsin fallet; arbetsmarknaden skulle inte fungera på de premisserna. Därför kan le droit de la déconnexion ge personer som annars inte skulle ha råg i ryggen att värna om sin fritid kraft att göra det.

Nämnas bör att bestämmelsen gäller enbart ­företag med över 50 anställda.

En skrivning som denna kan också i förläng­ningen vara till nytta för arbetsgivaren, eftersom den förebygger utbrändhet. Det var det den ­franska arbetsministern drog på när paragraf 25 – om ­”anpassning av arbetslivets regelverk till den ­digitala eran” – introducerades förra våren.

Men ska sanningen fram introducerades det här tänket som en del av ett försök att gjuta olja på ­vågorna. Det var ett litet sockerpiller, avsett att få mottagarna att svälja en betydligt beskare­ medicin.­ Frankrikes regering lade för ett år sedan fram en serie förändringar av den lagstiftning som styr ­landets arbetsmarknad. Regeringen ville, ­precis som regeringen Sipilä, minska arbetslösheten och stötta företagen och såg ökad flexibilitet som ett sätt att nå det målet. Det skulle exempelvis bli ­lättare för företag i kris att säga upp anställda.

En opinionsundersökning i mars i fjol indikerade att 75 procent av fransmännen mot­satte sig ­förändringen och Place de la République i Paris­ fylldes av ilskna demonstranter. Regeringen tvinga­des ta till ett extraordinärt förfarande för att lyckas baxa lagpaketet genom parlamentet.

Våra tekniska hjälpmedel kan vara ”on” hela­ ­tiden, förutsatt att vi inte trycker på off-knappen.­ Människor kan däremot inte vara det. Men ­människan, tingens förmodade herre, kan ha svårt att hitta sin egen off-knapp. Mängden sjuk­skrivningar relaterade till psykiskt utmattning och stress är ett alarmerande tecken på det.

Därför är det vettigt att i arbetslivet testa olika mått och steg som eventuellt kan vara till hjälp. Idén till franska le droit de la déconnexion kom de facto inte från politikerna utan från näringslivet, från Bruno Mettling, chef för mobil- och internet­jätten Orange. ”Det finns risker vi måste före­komma och en av de största riskerna är att balansen mellan privatliv och yrkesliv rubbas genom denna ständiga uppkoppling,” sa Mettling. (The ­Independent, februari 2016). Han uttalade sig med stöd av bland annat en fransk undersökning. ­Enligt den har andelen anställda med någon form av chefsställning som arbetar mellan klockan åtta på kvällen och midnatt ökat med 52 procent på tio år.

Också i tyska storföretag har liknande tankegångar slagit rot. Volkswagen slöt redan för fyra år sedan ett avtal med facket om att företagets servrar inte förmedlar e-post till anställda som är lediga.

Ledigt ska vara ledigt.