Ungas valdeltagande oroar - över hälften har svårt att hitta kandidat

Bara 27 procent av finlandssvenskarna i den åldersgruppen tycker att de står nära ett parti. Det är mycket oroväckande, säger forskardoktorn Marina Lindell vid Åbo Akademi.

– Det är oroväckande eftersom vi samtidigt vet att de unga inte röstar lika aktivt som andra grupper, säger Lindell.

Siffrorna kommer från en opinionsmätning som tankesmedjan Magma låtit göra. Valforskaren Sami Borg säger att de ungas valdeltagande alltid varit lägre än bland äldre åldersgrupper, men att trenden förstärkts kraftigt under de senaste årtiondena.

– Bland unga och medelålders syns fortfarande tendensen att man börjar och rösta när man blir äldre, men inte i lika hög grad som tidigare, säger Borg.

Lindell säger att man borde fundera på hur man kan väcka intresset i tidig ålder. Man kan inte bara skylla på att de unga är oerfarna utan att man också måste göra politiken lockande för dem.

– Det borde finnas fler unga kandidater som de unga kan känna samhörighet med, säger hon.

Vill rösta på kompis

Borg konstaterar att i kommunalval föredrar finländare att rösta på kandidater de själva känner eller som en kompis eller en familjemedlem känner. Lindell nämner också skolans roll i demokratifostran.

– Min dotters skola hade en demokratidag där eleverna skulle representera olika partier och debattera. Mera sånt! önskar Lindell.

Bland finlandssvenskarna är det något fler unga än bland de finskspråkiga som är osäkra på hur de ska rösta kommunalvalet.



Men överlag har de svenskspråkiga en betydligt klarare uppfattning än de finskspråkiga, bara 19 procent är osäkra mot 35 procent bland de finskspråkiga. Det är också en betydligt mindre andel finlandssvenskar som inte vet vilket parti de ska rösta på, 22 procent, än bland de finskspråkiga, 39 procent.

Däremot är andelen som tycker det är lätt att hitta en kandidat mindre bland de svenskpråkiga, 59 procent, än bland de finskspråkiga, 67 procent.

Lågt förtroende bland lågtutbildade

Tre av fyra finlandssvenskar anser att val är ett bra sätt att påverka politiken. Men bland dem som har grundskoleexamen eller yrkesskoleexamen är det bara 60 procent som ser val som ett bra påverkningssätt mot över 80 procent bland dem som har studentexamen eller högskoleexamen.

Samtidigt tycker över hälften av finländarna att politikerna inte bryr sig om vanliga människors åsikter och tre av fyra är av olika åsikt med påståendet: "Det finns i praktiken ingen korruption eller bästa broder-nätverk i Finland".

Det tycker Borg är väldigt allvarligt. Om finländarna får uppfattningen att politikerna inte bryr sig om vanliga människors åsikter kan det har långvariga följder.

– Om uppfattningen om att politikerna främst driver sina egna intressen blir vanligare kan det försvaga uppskattningen för demokratin. Det kan vara svårt att reparera. Många tycker dessutom att det som uppdagats inom kommunsektorn bara är toppen av isberget, säger Borg.