Det är helt på sin plats, terrordådet var en händelse av stor nationell betydelse och uppföljningen behövs både som dokumentation och som en del av den nationella traumahanteringen.

Det finns mycket att säga om nyhetsflödet och det som sagts på sociala medier och alternativa sajter. Och det är inte bara den "alternativa" rapporteringen som får bockar i kanten. Själva nyhetsrapporteringen gick överstyr redan under de första hetsiga timmarnas medieflås.

Medier där man borde ha vetat bättre publicerade obekräftade – läs: helt felaktiga – uppgifter som sedan fick ett eget liv och stor spridning genom rundgång i andra medier.

Den mediekritiska föreningen Mediebruset har på sin webbplats Mediebruset.nu granskat hur svenska redaktioner arbetade under de där timmarna på fredag, och resultatet är nedslående.

Det här är bara upptakten till granskningen: "Under gårdagens hetsiga livesändningar fick vi se journalister försöka intervjua skakade människor som redan sagt att de inte ville prata, människor i uppenbar chock, människor som stod och pratade med polisen – och förstås statsminister Stefan Löfven mitt under en tyst minut."

En passus till: "Vi har sett detaljerad liverapportering om insatsstyrkans arbete under en pågående insats – en manöver som riskerar att äventyra polisens arbete – och förstås bilder som beskrevs som så vedervärdiga att SVT uppmanade sina egna tittare att gå ifrån tv-n."

Mediebruset skriver att TV, DN, Expressen och Aftonbladet alla rapporterade om skottlossningar – vid Globen, Fridhemsplan, Hötorget, Åhléns och centralstationen. Expressen skrev dessutom att polisen bekräftat skottlossning vid Hötorget. Ingen skottlossning inträffade i Stockolm på fredagen. Inte ett skott avlossades. Ändå rapporterade etablerade medier som om de inträffat. Varför?

"För att de hörde rykten om det och inte brydde sig om att kolla upp det innan det kablades ut", skriver Mediebruset.

Andra fadäser:

• TV4 rapporterade om att statsministern sagt att polisen gripit en misstänkt. Nej, det hade han inte sagt och ingen hade gripits i det skedet.

• Polisen publicerade bilden på en man som man ville ha kontakt med. Medierna kallade honom för misstänkt trots att polisen aldrig sagt det.

Det här är en beklämmande utveckling.

Medielandskapet har förändrats enormt sedan tyngdpunkten i rapporteringen flyttade ut på nätet. I en inte alls avlägsen forntid tävlade kvällstidningarna om att få med scoop i morgondagens tidning, och reporterns våta dröm var att komma med en nyhet som fick redaktionschefen att hojta "stoppa pressarna".

Tv kunde vara snäppet före och när det riktigt brände till kunde reportern göra en ståupp mitt under ett pågående drama.

I dag är det webben först och rapportering i realtid som gäller för alla medier.

Då de etablerade medierna dessutom har konkurrens från ryktesflödet på sociala medier och jakten på snabba klick, ger ett tryck på ständiga uppdateringar riskerar källkritiken åka ut och okontrollerade uppgifter passera portvakten.

Det är vad som hände på fredagen. Rapporteringen från lastbilsattacken måste leda till självrannsakan inom alla medier.

Vi får inte sprida okontrollerade uppgifter.

Det som är sanning på Twitter och Instagram kan vara rena skämtet i etablerade medier. Men i allvarlig nyhetsrapportering har skämtet ingen plats.

Mediebruset har en hustavla som är nyttig för alla och som borde sitta i bakhuvudet på varenda journalist som rapporterar när de krisar. Ett axplock ur "Konsumenthandbook för breaking News":

• Direkt efter stora händelser kommer medier att ha fel

• Lita inte på anonyma källor

•Lita inte på medier som citerar andra medier som källa

• Lyssna på ordval i medier.

"Det kommer uppgifter ..." betyder vad som helst

"Vi väntar att få det bekräftat" betyder att det är obekräftat

• Jämför medier

• Twittra inte i affekt. Det är ditt ansvar.

Om de etablerade medierna i stridens hetta spred felaktiga uppgifter handlade det ändå inte om avsiktlig desinformation eller vinklad propaganda, som lögnmedier ägnade sig åt.

Flera högerpopulistiska sajter i Sverige hängde ut helt fel man med bild och namn som den misstänkte gärningsmannen.

Sociala medier-kontot Politikfakta skrev om tre män som skulle ha hoppat ur lastbilen, öppnat eld och försökt hugga människor med kniv. Sverigedemokraten Richard Jomshof publicerade en manipulerad bild från en tv-intervju på Twitter där domprost Hans Ulfvebrand påstås ha sagt "vi måste kunna förlåta sådana här hemska handlingar” och lade själv till raden ”Nej, det måste vi inte alls”. Något sådant sade Ulfvebrand aldrig i intervjun.

Lögnsajterna slår mynt på vår rädsla och använder fruktansvärda händelser som politiskt slagträ. Etablerade medier får inte svika i sin faktagranskning. Vårt förtroendekapital ligger i trovärdigheten. Det får inte förslösas som man gjorde i fredags.