– Börjar familjebakgrunden påverka mer än i dag hur man bor och valet av hemort, frågar FC:s chefsekonom Veli-Matti Mattila.

Lånetaket definierar hur mycket banken kan bevilja i lån i relation till gängse värde på bostaden och andra garantier. Lånetaket är 90 procent och 95 procent för dem som köper sin första bostad. Personlig borgen beaktas inte.

FI kritiserar lånetaket för att det inte helt förhindrar att bostädernas priser stiger och att hushållen blir överskuldsatta bland annat för att man kan kringgå lånetaket genom att ta konsumtionskrediter.

Därför vill FI införa lånetak som är bundna vid inkomsterna. Istället för att ta hänsyn till alla garantier ska man bara ta i beaktande värdet på bostaden som ska köpas. Alla lån som tas för att skaffa en bostad ska anses vara bostadslån, oavsett garantierna.

FC tycker att Finansinspektionens förslag att man för vissa lån kan tillåta avvikelser från begränsningarna också skapar ojämlikhet.

– Vem är den lyckliga som får avvika från begränsningarna? säger Mattila.

Det finns motstridiga uppgifter om hur inkomstrelaterade lånetak fungerar, anser FC. I dagens arbetsliv varierar dessutom mångas inkomster varje månad.

Hyra skulle bli vanligare

Mattila betonar att lånetaket hittills fungerat som det var meningen att det skulle göra. Bankerna testar redan nu sina kunders betalningsförmåga på olika sätt. FC skulle först vilja samla in mer erfarenheter av lånetaket, som trädde kraft i juli i fjol, innan man börjar ändra på det.

– Det är inte till bankens fördel att bevilja lån om inte kundens betalningsförmåga räcker, säger Mattila.

Idén med lånetaket är att bostadsköparen sparar 5–10 procent av bostadens pris. Om man inte klarar av att spara kan man inte heller köpa en bostad.

Mattila säger att åtstramningarna leder till att fler bor i hyrd bostad och när efterfrågan ökar höjs hyrorna. Högre hyror skulle å sin sida hindra människor från att spara till en egen bostad.

Särskilt i den dyra huvudstadsregionen skulle det inte finnas pengar över att spara efter hyra och levnadskostnader.

Mattila anser att lånetaket i praktiken innebär att man begränsar efterfrågan på bostadsmarknaden. I stället borde man rikta blickarna mot bostadsutbudet.

– Det behövs tillräckligt med bostäder av olika slag, även hyresbostäder och bostadsrätter, säger han.