Stadsstyrelsen i Vasa kompletterar sin planeringssektion och allmänna sektion med en ny och tredje sektion, koncernsektion, då den nya fullmäktigeperioden börjar den 1 juni. Koncernsektionen styr och övervakar stadsägda bolag. Kompletteringen är mer än välkommen eftersom den ökar transparensen och de förtroendevaldas möjligheter att skapa sig en helhetsbild av stadens fögderi.

Det är inga småsaker vi talar om.

Staden är majoritetsägare (ägarandel över 50 procent) i 23 bolag.

De omsätter totalt 210 miljoner euro.

De fyra största är Vasa Elektriska, Pikipruukki, Vasa yrkeshögskola och Stormossen. Deras sammanlagda omsättning är 198 miljoner euro.

Förutom dotterbolag har staden även intressebolag (ägarandel mellan 20 och 50 procent). I koncernstrukturen ingår också samkommunerna som staden betalar medlemsandel i. Av dem är Vasaregionens Arenor och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur sådana som berör koncernsektionen (VBL 23.4).

Enligt Jan Finne, nu tjänstledig från ekonomidirektörstjänsten på Vasa stad med ansvar för koncernfrågor, tills han nyligen utsågs till stadens förändringsledare inför landskapsreformen, har en stor del av koncernstyrningen och -övervakningen hittills varit ganska informell.

Mycket har byggt på rapportering och kommunikation. Finne och tekniska sektorns direktör och bostadschefen har träffat bolagens representanter med jämna mellanrum.

Kommunkoncernens informella karaktär har gjort det svårt för den enskilda fullmäktigeledamoten att greppa helheterna eftersom kommunkoncernens budget inte behandlats i fullmäktige, och då talar vi ändå om en koncern som i princip har lika hög skuldsättning som staden i övrigt.

Dessutom har styrningen varit i händerna på några få förtroendevalda och tjänstemän.

Utgående från nuvarande lagstiftning har allt gått rätt till rent formellt, men nu förbättras alla förtroendevaldas möjligheter att få ett grepp om den totala ekonomiska bilden med investeringar och skuldsättning.

Orsaken till förändringen är inte en plötsligt påkommen demokratiiver, utan den nya kommunallagen, som ställer större krav på ägarstyrningen.

Det betyder att bolagen måste se till att ekonomi- och verksamhetsrapporteringen görs på en mera löpande och regelbunden basis än hittills.

Den nya kommunallagen ställer också krav på styrelsemedlemmarnas sakkunskap. Det kan medföra ändringar i många styrelser, men totalt sett blir bevakningen av skattebetalarnas intressen mer professionell.

Från och med 1 juni är det sju politiker som utövar staden ägarstyrningen via stadsstyrelsens koncernsektion. Dessa sju ledamöter ska utgående från fullmäktiges anvisningar se till koncernen som helhet, klara riskhanteringen, ge direktiv åt stadens representanter inför bolagsstämmorna, utse stadens representanter i de olika styrelserna och naturligtvis se till att alla bolagen och samfunden gör rätt saker och når sin målsättning.

Självklart ska sektionen inte vara operativa i de olika bolagen. Det skulle exempelvis vara befängt att gå in och berätta för Vasa elektriskas vd Hannu Linna hur han ska sköta sitt jobb. Sådant sköts via bolagsstämman.

Det är med andra ord en mycket utmanande uppgift. Men ur en demokratiaspekt är förändringen välkommen eftersom övervakningen och styrningen sker i samråd med stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens presidium.

Kommunkoncernen är mycket solid, dels genom det nästan helägda Vasa elektriska dels genom olika delägarskap inom exempelvis energiindustrin. Det visar att den informella beslutsgången som hittills styrt koncernen och bolagen också den har fungerat. Den kunskapen försvinner naturligtvis ingenstans i samband med formaliseringen av stadens ägarstyrning. Men framöver sker allt detta i dagsljus.

I ett nationellt perspektiv har Vasa det väl förspänt. Det har möjliggjort de många offensiva satsningar som gjorts för att upprätthålla och förbättra stadens och regionens konkurrenskraft och attraktionsgrad.