Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, pratade om Ukraina. Och om mänskliga rättigheter, bland annat med anledning av den brutala förföljelse som drabbat hbtq-personer i Tjetjenien. Donald Trump, USA:s president, pratade inte om Ukraina. Inte om mänskliga rättigheter heller.

Men båda två pratade om Syrien.

Båda Merkel och Trump har nyligen samtalat med Rysslands president Vladimir Putin. Angela Merkel träffade honom personligen, i Sotji i tisdags. Donald Trump hade Putin på tråden samma dag, för tredje gången sedan han blev USA:s president.

Vad världens ledare väljer att inte ta upp när de samtalar med varandra kan mången gång vara lika belysande som de ämnen de väljer att ta upp.

Amerikanska tidskriften Foreign Policy har haft tillgång till de utskrifter från telefonsamtalet mellan Trump och Putin som finns i två versioner: en från Vita huset, en från Kreml. Utskrifterna beskrivs som något vaga, men konturerna är ändå urskiljbara.Den ryska och den amerikanska presidenten sägs ha enats om att ”lidandet i Syrien har pågått alldeles för länge.”

Det, om något, kan kallas en underdrift.

De två presidenterna ska ha diskuterat möjligheterna att skapa ”säkra” områden eller så kallade nertrappningszoner (de-escalations zones) i Syrien, zoner dit pinade civila kunde ta sin tillflykt

Enligt utskriften från Kreml ska USA och Ryssland samarbeta för att "bekämpa den internationella terrorismen inom ramen för den syriska krisen".

Det bekräftar än en gång att Ryssland fokuserar på terrorister och negligerar de övergrepp al-Assad-regimen gjorts sig skyldig till. Den ryska definitionen av terrorister tenderar att inkludera också de grupper som framför allt är al-Assad-motståndare.

Den andra viktiga punkten på Trumps samtalslista var Nordkorea, som fortsätter med sitt kärnvapenprogram trots ett rasande ordflöde från Trump – som tydligen föreställt sig att också den frågan skulle vara mycket enklare att lösa än den är. I Kremls utskrift av telefonsamtalet betonas "återhållsamhet och vikten av en diplomatisk lösning" visavi Nordkorea.

Om den som diplomat klent begåvade Trump ska diskutera Nordkorea med någon är Vladimir Putin ett gott strategiskt val. Kim Jong-un ser numera Ryssland – inte Kina – som Nordkoreas bästa vän i världen.

Diktatorn skickar med anledning av det koreanska nyåret kort till internationella vänner. Ryssland har i tre år varit överst på den postningslistan.

Men Ukraina, fortsättningsvis den stora stötestenen i relationerna mellan EU och Ryssland, var alltså för USA:s president ett icke ämne. Inget om annekteringen av Krim. Inget om den ryska inblandningen i östra Ukraina.

Angela Merkel, som däremot tog upp ämnet, fick höra Putin beteckna Ukraina som "en källa till gemensam oro”. Han betonade också att alla parter måste uppfylla villkoren i Minskuppgörelsen.

För det andra fanns det enligt Foreign Policy inga som helst spår av någonting som kunde relateras till mänskliga rättigheter i telefonsamtalet mellan Washington och Moskva. Inget om förtrycket av sexuella minoriteter inklusive övergreppen i Tjetjenien eller våldet mot hbtq-demonstranter i St Peterburg nyligen. Inget om att medborgarrättsrörelser som får finansiellt bidrag från utlandet i Putinsn Ryssland stämplas som "främmande agenter". Inget om begränsningarna gällande mötesfriheten för ryska medborgare eller andra yttringar av ett auktoritärt tryck uppifrån.

Å andra sidan: Varför skulle det komma något sådant från en president som inte precis varit lyhörd för mänskliga rättigheter på sin amerikanska hemmaplan och som frankt förklarat att delar av det egna landets press är folkets fiender? Precis som många medborgarrörelser är statens och därmed folkets fiender i Ryssland.Foreign Policy avslutar med en suck och en hommage till Merkel. Hon spelar ut de kort till försvar för västerländska värden som Washington enligt tidskriften tidigare brukade använda sig av.