Åsiktsklyftan som delar både folk och förtroendevalda i Korsholm har inte försvunnit någonstans; valet av Gästgivars är inte något jordskred som effektivt fyllt igen den. Snarare har speciellt klyftan mellan dem som stöder den nya styrelsebasen och dem som stöder den tidigare, självständighetsförespråkaren Michael Luther, åtminstone just nu vidgats. Den förstnämnde fick färre röster men knep ändå ordförandeposten. Men som Siv Sandbergs säger i en kommentar för Yle är sambandet mellan antal röster och de poster en politiker får efter ett val något av en gråzon. Röstetalet är bara en faktor i det politiska spel där fördelningen av poster sker.
För de tveksamma är Carola Lithén, som fortsätter som fullmäktigeordförande, nu den givna fixstjärnan. Också i valet av ordförande för SFP-gruppen syns splittringen. I det valet blev det periferin som vann över centrum och – i fusionsfrågan – en Vänta och se-inställning som vann över en Pang på-inställning. Linda Ahlbäck, som fick posten, bor i Replot. Samuel Broman som förlorade bor i Smedsby. Skillnaden var bara tre röster.
Nu gäller det för ett delat Korsholm att komma vidare. Innan kommunen sätter sig vid förhandlingsbordet måste politikerna ha kommit fram till någon sorts gemensam linje. Lars Gästgivars säger i VBL-intervjun att han vill att lokalavdelningarna i alla partier, alla byaråd och dylika ska få säga sitt om vad som bör ligga till grund för förhandlingarna med Vasa.
Förhandlingar, ja. Från ett invånarperspektiv känns ett annat ord minst lika viktigt, nämligen utredningar. Den rundfrågning Gästgivars talar om ovan är en form av "opinionsutredning" och kan kompletteras med utredningar ur ett större perspektiv.
Det har genomförts ett flertal kommunsammanslagningar i Finland där en så kallad hålkakekommun sammanslagits med den stad kommunen inneslutit. Hur har det gått? Vad är facit gällande ekonomin, servicen, sysselsättningen, närdemokratin, trivsel, framtidstron? Har sammanslagningen resulterat i förändringar enbart i den nytillkomna delen eller i den nya kommunen som helhet?
För Lillkyro innebar sammanslagningen med Vasa full pott i investeringar. Sundom, del av gamla Solf kommun, mår skapligt inom Vasas gränser.
En ingående debatt på basen av följder av tidigare sammanslagningar skulle sprida ljus över saken för vanliga invånare.
Vad säger finlandssvenska tankesmedjor, folktinget med flera om effekterna av att Korsholm, en stormakt bland de starkt svenskspråkiga kommunerna, skulle försvinna från kommunkartan? Jan-Erik Enestam och Marcus Henriksson föreslog för två år sedan i en utredning att staten borde möjliggöra regionala försök med olika förvaltningsmodeller då kommuner förhandlar om samarbete. Vem sparkar den bollen framåt?
Den senaste tiden har fokus i hög grad legat på duon Vasa-Korsholm. Men frågan är fortsättningsvis angelägen för ett större område. Vem utreder vad en fusion av de här två kommunerna betyder för övriga kommuner i regionen och därmed för en än större helhet?
Debatten om Vasa + Korsholm behöver mer kött på benen, mindre fokusering på person och mer på sak.