Helsingin Sanomat skrev i torsdags att Finansministeriet förbereder en höjning som skulle träda i kraft nästa år.

Enligt tidningen skulle en skattehöjning leda till högre boendekostnader speciellt i huvudstadsregionen där kostnaderna för boendet är högre än i resten av landet.

Men Teemu Lyytikäinen som är specialforskare vid Statens ekonomiska forskningscentral säger att frågan inte är fullt så enkel. När fastighetsskatten höjs blir bostaden nämligen ett sämre investeringsobjekt.

– Jämfört med att skatten inte skulle höjas så kommer bostadspriserna att sjunka. Så den nya köparen kommer undan med ett mindre lån. Det kapital som används till bostaden sjunker sannolikt lika mycket som fastighetsskatten höjs, säger Lyytikäinen.

Han tror inte att en skattehöjning leder till några betydande konsekvenser på bostadsmarknaden.

Leder till höjda vederlag

Fastighetsägarna är naturligt nog inte så lyckliga över förslaget. När skatten höjs kommer vederlagen för ägarbostäder förr eller senare att gå upp, säger Jukka Kero som är chefsekonom på Fastighetsförbundet.

– Av vederlaget utgörs 28–29 procent av skatter och fastighetsskatten utgör ungefär en tredjedel av den potten. Så höjningen kommer att märkas där och även i hyrorna.

Kommunerna får själva fatta beslut om nivån på fastighetsskatten, men bara inom de gränser som slagits fast i lagen. Den allmänna fastighetsskatten har i år en skattesats på 0,93–1,80 procent av beskattningsvärdet på fastigheten. För byggnader som används för stadigvarande boende är satsen 0,41–0,90 procent.