Sommar i P1 är ett av Sveriges Radios flaggskepp och har sänts sedan 1959, men det är första gången som en president sommarpratar. Som en hyllning till Finlands jubileumsår är Halonen inbjuden. Hon inleder sitt prat med att beskriva relationen mellan Sverige och Finland som ett systerskap.

– Sveamamma och fröken Finland. Lillasyster blir 100 år i år och de flesta av oss har bekanta i grannlandet. Jag och Pentti (Arajärvi) känner bland annat kungafamiljen.
Halonen berättar om sin uppväxt i Berghäll i Helsingfors, ett liv med fötterna på jorden.

– Finland var fattigt, liksom största delen av Europa. Kriget kastade ännu långa skuggor över samhället, men det var inte något som våra familjer gärna talade om. Optimismen var ändå påtaglig, och snabbt följde Finland i storasysters fotspår.

Jämställdhetskämpe som vidgar vyer

Halonen beskriver sitt unga jag som en gänglig basketspelande ung kvinna, så mager att det var otur att den brittiska stjärnan Twiggy inte ännu var på modet. Efter studenten reste hon för första gången utomlands, för att uppleva mer av världen. Hon inledde studier vid Helsingfors universitet, först läste hon ett år konsthistoria och sedan juridik.

Samhället blev mer internationellt och Halonen bekantade sig med Trotskij och Beatles. I Rom lärde hon sig italienska och såg hur studentorganisationerna organiserade protester. Tillbaka i Finland engagerade hon sig i många organisationer och var aktiv inom studentpolitiken också efter utexaminering.

– Sedan blev jag vad man kan kalla en yrkesradikal. Studentpolitiken kämpade för solidaritet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, universiteten, sexuella minoriteter. Den finländska fackliga rörelsen växte med fart på 70-talet och solidaritet blev slagordet.

Halonen gick vidare till FFC och blev den första kvinnliga juristen där, vilket bröt mot många normer.

– Under min första arbetsdag ringde en förtroendeman och ville tala med en jurist. Jag svarade att det är jag. Sedan när är det kvinnor, frågade förtroendemannen. Sedan i morse, svarade jag.

Halonen gick med i Socialdemokraterna och många folkrörelser. I mars 1979 valdes hon första gången in i riksdagen, där hon satt i tjugo år, varav hälften med olika ministeruppdrag.

När Halonen efter millennieskiftet valdes till president, var speciellt småflickor förtjusta.

– Jag fick tusentals tackbrev, men också ett brev från en pojke som frågade om det är sant att pojkar inte längre kan bli presidenter.

Hon svarade naturligtvis både flickor o pojkar kan bli presidenter, eller vad som helst annat.

Muminpar och paret Clinton

Statsbesöken är en viktig del av presidentskapet, och av tradition går det första besöket alltid till Sverige. Halonens första statsbesök år 2000 stämplar henne för alltid. Eftersom hon var landets första kvinnliga president, var uppmärksamheten stor.

– En svensk dagstidning skrev att min man och jag var som ett muminpar. Sedan dess är jag Muminmamman. Nå, värre kunde det ha gått.
Statsbesöken till och från Ryssland har också väckt intresse.

– När jag träffade Vladimir Putin i rollen som president för första gången, frågade en finländsk journalist om Putin hade lovat att ge tillbaka Karelen till Finland. Den frågan ställs inte längre.

Halonen berättar också om när presidentparet Bill och Hillary Clinton besökte Finland år 1996.

– Hillary blev riktigt entusiastisk och har ofta nämnt landet där en kvinna kan vara president, inneha vilken ministerportfölj som helst eller vara direktör för centralbanken. I dag skulle man kunna lägga till biskop på listan.

En evig världsförbättrare

Halonen vill gärna fortsätta jobba för en bättre värld och fungerar nu bland annat som Goodwill-ambassadör för att motarbeta ökenspridning. Hon stöder också FN:s arbete för att förebygga naturkatastrofer och lyfter upp vikten av att engagera och hjälpa utsatta kvinnor.

Hon avslutar sitt sommarprat med en påminnelse och spelar Tove Janssons Höstvisan som sista låt.

– Sommaren är kort, men det är också livet. Låt oss komma ihåg att njuta av det.

Klicka här för att komma till programmet.