Ultrahögern under lupp

Förra Jakobstadsbon Ann-Cathrine Jungar och ett par forskarkolleger på Södertörns högskola i Sverige har ­nyligen beviljats hela fem miljoner svenska kronor (cirka 567.000 euro) för ett fyraårigt forsknings­projekt om populistiska höger­radikala partier. Forskningsprojektet omfattar hela 28 europeiska stater. Forskningen ska klarlägga när rörelser av den här typen blir regeringsdugliga och i vilken grad faktorer som politisk positionering, väljarstöd och partiers historiska ursprung spelar in. Projektet kommer även att undersöka hur det ökade väljar­stödet för högerradikala ­partier påverkar regeringsbildning och valet av minoritets- eller ­majoritetsregeringar. Högerpopulismen diskuteras en hel del i offentligheten, ofta utgående från vilka rörelser som finns och hur de leds. Men fortfarande vet vi förhållandevis lite om den växelverkan som finns mellan högerradikala rörelser och partier av den mer etablerade typen och hur dessa dynamiska processer påverkar vårt samhälle. Ann-Cathrine Jungar låter förstå att Europa förändras som en följd av de högerradikala ­rörelserna. Ett exempel är den nya försiktighet som på senare år har präglat de etablerade EU-partiernas intresse att tala om migrationsfrågor. De här mikroprocesserna kan bli synliga genom den nya forskningen. – Det är ju sannolikt så att partier på olika sätt försöker ta tillbaka väljarstöd som går för­lorat samtidigt som vi har en ­annan process där latenta tankar plötsligt blir mer manifesterade, säger hon. Finland är kanske det allra tydligaste exemplet på ett förändrat politiskt klimat enligt Jungar. Förutom den nationalistiska ­falangen inom Sannfinländarna nämner hon de nationalistiska och invandringskritiska tendenser som Samlingspartiets ungdomsavdelning har gett prov på under sin ordförande Susanna Koski. – Det budskap hon har fört fram om Lapporörelsen, slopad invandring, en stark stat, individuell frihet och den starkes rätt ligger ju närmare fascism än Sannfinländarnas politik. Jungar uppfattar att Koski företräder någon form av ny ­ekonomisk ultraliberalism som kombineras med social­konservatism och nationalism. Men trots att tendenserna kom i dagen via Koski är tankarna inte nya inom Samlingspartiet. De har funnits där, länge, och bland annat tagit sig i uttryck i form av samlingspartistiska ­medlemmar i rörelser som ­Suomen sisu och Suomalai­suuden liitto. Samma tendenser finns ­också ute i civilsamhället. Jungar blev förvånad då hon vid ett ­besök i Lappo förra sommaren ­upptäckte att museibutiken saluförde kläder, strumpor och glas med Lapporörelsens emblem. – Vad ger det för signaler? Jag bad att få tala med den ansvariga för butiken, men personen var tyvärr på semester. Jungar tycker sig märka att många EU-politiker ligger lågt i de brännande frågorna, just för att man vill avvakta hur högerpopulisterna positionerar sig och hur mycket röster de kan förväntas få med sina krav på restriktiv invandring. – Brittiska premiärministern David Camerons utlovade folkomröstning om EU-medlem­skapet är ju en reaktion på det EU-skeptiska självständighetspartiet UKIP:s ökade väljarstöd. I Jungars nya hemland Sverige är EU-frågan mer eller mindre död i dag. Politikersnack om EU ger inte några poäng hos dagens svenska väljare. Det här är i sin tur en annan typ av anpassning till de ­rådande opinionerna och till den på­gående krisen i euroområdet. I Norge har Höyre anpassat sig till Fremskrittspartiets krav om en mer restriktiv immi­grations- och integrationspolitik. Jungar säger att anpassningen också gäller de olika partiernas väljare. – Andelen Höyreväljare som accepterar att Höyre samarbetar med Fremskrittspartiet är i dag betydligt högre än andelen var före det förra valet i Norge. Jungar är verkligt glad åt det nya forskningsanslaget. – Det här var bingo för oss. Nu kan vi börja jobba riktigt lång­siktigt med de här frågorna, ­säger hon.