SFP:aren Christina Gestrin, en av initiativtagarna, hoppas att förslaget resulterar i någon form av vägkarta för hur det nordiska samarbetet kunde fördjupas sektorvis. Likaså vill hon ha svar på hur denna djupare, nordiska integration står i förhållande till de nationella parlamenten. – Då vi har en sådan konkret modell kan vi diskutera förslaget i vårt nationella parlament, säger Gestrin, som personligen brinner för en nordisk förbundsstat. Hon föreställer sig att koordineringen av processen sköts av de nordiska samarbetsministrarna. Nu närmast går förslaget vidare via sekretariatet till presidiet som ska skriva ett utlåtande i frågan. Svaret på frågan om SFP som parti har ställt sig bakom Gestrins vision är svävande. – Vi har inget partidagsbeslut på frågan, men alla vet att SFP som parti är positivt till ett fördjupat nordiskt samarbete, säger hon. Men om Finland går med i en nordisk förbundsstat avstår vi ju på sätt och vis vår suveränitet? – Vi avstår inte vår suveränitet, vi omformar den. Vi är ju fortfarande med och fattar beslut om de egna angelägenheterna samtidigt som vi får något att säga till om då det gäller de övriga nordiska länderna. Gestrin säger att det är just bitarna om det övernationella beslutsfattandet som bör utredas. Hon förväntar sig att processen betar sig genom frågor om miljö och klimat, arbets- och studiemarknad, näringsliv och forskning, ekonomi och så vidare för att se vad länderna kunde sköta gemensamt, på nordisk front. – Så gör vi ju också i EU där vi till exempel tillämpar en gemensam jordbrukspolitik. Alla som uttalade sig i Nordiska rådets remissdebatt i tisdags var positiva till idén om en nordisk förbundsstat. Men alla statschefer delar inte entusiasmen. – Till exempel stöder statsminister Stefan Löfven (S) inte ett förslag om att Finland och Sverige skulle ingå ett statsrättsligt avtal om försvarssamarbete, säger Gestrin.