Jämställdhet är viktigt och ska genomsyra allt arbete. Det anser man i Korsnäs. – Vi har bland annat aktivt arbetat för att få fler män att jobba inom dagvården. Det är bäst om det finns både kvinnor och män på en arbetsplats, säger kommundirektör Anita Ismark. I juni 2013 skrev kommunen under den europeiska jämställdhets­deklarationen. Det har bara fem and­ra kommuner gjort i Österbotten. – Det är inte bra, men vi är på god väg med tanke på att bara 15 kommuner i hela landet har skrivit under. Vi borde ändå påminna kommunerna och försöka bättra på läget, ­säger landskapsdirektör Olav Jern. För två år sedan bad Österbottens förbund sina medlemskommuner att skriva under deklarationen. ­Vasa skrev under redan 2008. Staden har ändå som princip att inte lyfta ut jämställdhet som en skild sak. – Då blir det lätt att man gör förslag som sedan lämnar på hyllan. Vi tar in jämställdhet i förmansskolningen som en naturlig del av verksamheten, säger stadsdirektör ­Tomas Häyry. Närpes godkände deklarationen i januari och nu planerar en arbetsgrupp hur jämställdheten ska genomföras inom alla sektorer. – Det ska inte bara vara papper i en mapp, utan en plan som man faktiskt använder sig av, säger ordförande Marianne Nyqvist-Mannsén. Pedersöre skrev under i somras, men jämställdhetsfrågan är ändå inte hårt debatterad i kommunen. Nykarleby har också skrivit under. Någon arbetsgrupp är inte tillsatt, men staden försöker följa jämställdhetslagen när det gäller till exempel nämnder som tillsätts. Jakobstad har också undertecknat och har länge haft en jämställdhetskommitté. Staden arbetar särskilt med att få in fler kvinnor i mans­dominerade yrken och vice versa. – Det är ett långsiktigt arbete, men vi försöker främja det underrepresenterade könet, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson. Larsmo väckte uppmärksamhet när kommunfullmäktige i februari i år tog beslut om att inte skriva ­under deklarationen. – Fullmäktige fattade ett beslut och det får stå för det. Men det betyder inte att vi som förvaltning inte skulle arbeta för jämställdhet. Vi försöker till exempel få fler manliga lärare, säger kommundirektör Gun Kaptens. Malax har inte behandlat deklarationen, men det betyder inte att kommunen jobbar mindre för jämställdhet, menar kommundirektör Mats Brandt. – Att vi inte har anslutit oss är inte ett ställningstagande, utan en följd av att vi behöver mindre deklaration och mer konkreti. Jag upplever ?att vi har jämställdhet i ryggraden ändå. Malax arbetar aktivt för jämställdhet till exempel genom att skapa en könsneutral skolvardag där barnen inte delas in i grupper enligt kön i gymnastik och handarbete. Kommundirektör Michael Djupsjöbacka i Kronoby ser ingen orsak till att kommunen ska behandla deklarationen när centralorganisationen, kommunförbundet, redan har godkänt den. Kommunen har inte funderat mycket på jämställdhet, men har ett jämställdhetsprogram. Kommundirektör Rurik Ahlberg i Korsholm anser inte heller att det är nödvändigt att behandla deklarationen. – Jag har svårt att tro att det ska ingå så mycket mer i den än vi redan gör i kommunen. I Korsholm är 85 procent av de anställda kvinnor, en jämställdhets­dimension som man enligt Ahlberg ofta glömmer bort. Kristinestad ska uppdatera sin jämställdhetsplan och behandla dekla­rationen under hösten och hoppas då kunna bilda en arbetsgrupp. Kaskö har inte behandlat deklarationen, men ser det som viktigt att arbeta för jämställdhet när det gäller till exempel att lediga jobb söks av båda könen. Vörå har ingen jämställdhetsplan och har inte heller behandlat deklarationen, men försöker beakta jämställdhet i rekryteringar. För Karleby är jämställdhet viktigt och något man beaktar när det gäller lagstadgade uppgifter. Staden har inte ännu undertecknat deklarationen. Olav Jern säger att kommunerna är bra på att jobba för jämställdhet inom organisationen, men det finns mycket vi är blinda för i vardagen. – Vi borde till exempel först snöploga gång- och cykelvägar på morgnarna eftersom fler kvinnor är tvungna att röra sig där än på gatorna. Det är vi inte tillräckligt bra på i Öster­botten. Det är också hemskt att vi ­inte fördelar föräldraledigheten mer jämlikt.