Det hör definitivt till ovanligheterna att en så här stor högspänningsledning brister i Finland på grund av en storm. – Varje dag passerar jag kraftlinjen på väg till och från jobbet och aldrig har jag ens tänkt att den ska brista, säger Veikko Petäjistö som är fabriksdirektör vid cellulosafabriken vid UPM i Jakobstad. UPM i Jakobstad drabbades hårt av strömavbrottet på morgonen den 5 november. Cellulosaproduktionen stoppades helt och hållet och det dröjde mer än fyra dygn innan allt var normalt igen. Rör stockades och utrustning gick sönder. – Det är fråga om ett stort produktionsbortfall för oss, säger Petäjistö. Hur mycket det betyder i rena pengar vill han inte säga men det handlar om flera dagars produktion som föll bort. Fabriken har möjlighet att producera sin energi själv och det ska gå att kontrollerat köra ner produktionen och anpassa det till hur mycket energi som finns om det till exempel blir störningar i elnätet. Men varför reservfunktionerna inte hann träda i gång eller kunde användas utreds. – Det är möjligt att det berodde på att vi då liksom Alholmens Kraft matade ut el i nätet då stolpen brast och spänningen plötsligt steg enormt på grund av att alla hushåll föll bort från nätet, säger Petäjistö. Också Alholmens Kraft var länge ur spel på grund av en brusten ledning. – Vi föll ur nätet och under omstarten märkte vi att en turbinventil kärvade och då beslöt vi att köra ner för ett redan planerat underhållsstopp, säger Roger Holm som är vd för Alholmens Kraft. I stället kördes den mindre pannan AK 1 i gång för att staden skulle få fjärrvärme under tiden man underhöll det större kraftverket AK 2. Först på söndagen fem dagar efter stormen kopplade Alholmens Kraft in sig på nätet igen. En 110 kilovoltsledning ska inte få brista. Herrfors som äger kraftlinjen har undersökt vad som gick fel. Stolparna i linjen är ganska nya, cirka tio år gamla och av metall. De är av en standardtyp som används i hela landet. Seppo Tupeli som är vd för Herrfors konstaterar att det fanns en hel del med olyckliga väderfaktorer som bidrog men att det ändå inte borde ha hänt. – Stolpens fästen var för klena, det är helt klart. Vi ser nu noggrant över hur övriga stolpar är fästa. Enligt Tupeli kontrolleras el-nätet en gång per år men nu kommer man att göra en extra kontroll. Det var betongtyngderna som fungerar som ett slags ankare i marken som drogs upp och fick stödstagen att slacka. Det i sin tur fick stolpen att kollapsa under vikten från snötyngda elledningar. Förhållandena var förvisso svåra. På kvällen den 4 november blåste det hårt med upp till 20 meter i sekunden i byarna. Samtidigt snöade det kraftigt och det blev mildare. Den tunga och blöta snön frös fast till ett ispansar på grenar och knäckte till och med träd. Elledningarna täcktes under natten med ett allt tjockare lager av is som gjorde dem tunga. Nedisningen gjorde dessutom elledningarna till tjocka vindfång. Marken var dessutom blöt efter mycket regn. Till slut blev det för mycket och 6.20 på morgonen brast stolpen och ledningarna föll till marken. Kortslutningen gav upphov till den ljusbåge och smäll som hördes i Jakobstad. Efter det var staden mörklagd. Drygt 30 000 hushåll från Larsmo i norr till Vörå blev på en millisekund utan ström. De hushåll som drabbades fick strömmen tillbaka efter mindre än en timme. Men stormen ställde till med mycket annan skada och många hushåll i Österbotten var utan ström i mer än ett dygn på grund av träd som fallit över elledningar. En ny stolpe som är bättre förankrad med större betongblock har satts upp och under fredagen räknade Herrfors med att linjen ska var i bruk igen.