Känslorna pendlar mellan ångest och lycka. – Som nybliven mamma är det naturligt att känna sig olycklig emellanåt. Det är viktigt att erkänna inför sig själv att det är påfrestande att vara hemma hela dagarna med en baby. Det har inget att göra med om man älskar barnet eller inte, säger Pia Rosengård-Andersson, sakkunnig i familjearbete på Folkhälsan. Omställningen är stor när en ­familj på två personer blir tre. Från att ha fördelat sin tid på jobbet, sig själv och partnern tar föräldrarollen plötsligt största delen av all tid. Modersrollen kräver fullt ansvar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. – Det finns inget mer hjälplöst än en nyfödd baby. Sett till hälsan och ekonomin har det blivit enklare att bli förälder. Men i takt med att levnadsstandarden stiger ökar kraven för när människan är nöjd. Strävan fortsätter och förväntningarna blir mer orealistiska. Förstföderskorna blir allt äldre. Ju äldre mamman är, desto mer har hon kanske hittat ett liv som känns mest bekvämt. Plötsligt ändras det liv hon vant sig vid. Fastän babyn är efterlängtad och omställningen positiv uppstår en stress på grund av alla förändringar. – Att knyta an till en annan människa tar tid. Det är ingenting som sker automatiskt. Att knyta an utgör samtidigt grunden till en god relation. Rollerna i parförhållandet kan bli nya. Ingendera vet hur den andra kommer att vara i sin roll. Det som tidigare kan ha upplevts som en styrka hos partnern kan förvandlas till en belastning. Från att exempelvis ha upplevt det som positivt att mannen motionerar kan träningen plötsligt bli en påfrestning i och med att han åter är borta hemifrån. Till och med en känsla av avundsjuka kan uppstå när mannen lämnar huset för att åka till jobbet eller ägna sig åt hobbyn. – Tidigare spelade det kanske inte någon större roll om partnern kom hem från jobbet klockan 16.30 eller 17.15. Men i väntan på avlastning kan 45 minuter kännas som en evighet. Kanske står mamman och väntar otåligt på trappan. Att gnälla och känna sig som en ragata gör sedan att stressen ökar ytterligare. Stressfaktorerna är många. Sömnen är störd, hormonerna är rubbade. Att vara hemmamamma kan vara förvirrande eftersom identiteten ofta är starkt knuten till yrkesrollen. Ytterligare ett stressmoment är att många österbottningar bygger hus som nyblivna småbarnsföräldrar. – Ofta är tidsperspektivet snett. Det som pågår en kort tid ger en känsla av att det kommer att vara för evigt. Att klicka in sig på sociala medier och se glansbilder ur andras vardag ökar diskrepansen till det egna känslotillståndet. Lyckohysterin ställer till det. – Vi borde kanske lära oss att det räcker att vara tillräckligt tillfreds i tillvaron och kunna uppskatta glimtar av lycka, som att känna sig någorlunda utvilad en stund eller att gosa ett tag med den nybadade babyn. Det handlar om att se med nåd på sig själv. Hemmamamman har kanske stora förväntningar på vad hon ska hinna med under dagen. Ändå står disken fortfarande kvar och dammsugaren är orörd när pappan kommer hem. Allt går på babyns villkor. – Jag tycker man ska vara förälder med gott samvete oberoende av om disken eller städningen blev gjord.