En socialdemokratisk politiker, Ilkka Kantola, säger i gårdagens VBL att frågor som rör ”förändringar i befolkningsstrukturen” är svåra. Orsaken är att vårt finländska samhälle under lång tid varit mycket homogent. Av det framgår att Kantola med ”förändringar i befolknings­strukturen” inte avser till exempel det växande antalet seniorer ­utan utifrån kommande typer. Invandrare. En centerpartisk politiker, Kimmo Tiilikainen, säger att rasistiska­ åsikter alltid poppar upp när partierna bjuder på kaffe och pratar med folk på gator och torg. Politikerduon uttalar sig med anledning av en debatt i riks­dagen i måndags. Den handlade om rasism och om hur den mot­arbetas – eller stryks medhårs – av beslutfattarna. Företrädare för riksdagspartierna deltog, liksom två experter inkallade från vårt ­västra grannland. Men tillbaka till Ilkka Kantolas föredömligt neutrala formulering­ ”förändringar i befolkningsstrukturen”. Längst i norr bor fin­ländska samer. Relativt sett, i förhållande till totalantalet samer (cirka 9 000), är de många också i huvudstadsregionen. Speciellt unga samer hamnar där och blir citysamer. Samerna är inga nykomlingar; de har inte åstadkommit några färska ”förändringar i befolkningsstrukturen”. Tvärtom utgör de vår urbefolkning. Ändå räcker hatet till för dem också. I slutet av förra veckan träffades de nordiska same­ministrarna och representanter för de nordiska sametingen i Helsingfors. (I Finland är sameministern en österbottnisk SFP:are, justitie­minister Anna-Maja Henriksson). Vid det mötet blev de hatiska och rasistiska nätinlägg som framför allt unga samer drabbas av en stor fråga. Ministrarna formulerade gemensamt ett kraftigt ­avståndstagande och enades om att krafttag behövs. Direktören för det samiska Giellagas-institutet vid Uleåborgs universitet, Anni-Siiri Länsman, som forskar i närdebatten kring ­samiska frågor, frågar sig vad samerna gjort för att förtjäna detta (HBL 22.11). Ett förenklat svar är: De har gjort anspråk på vissa rättigheter – gällande traditionella samiska näringar, landrättigheter med ­mera – med anledning av att de är just samer. I norra Norge, Sverige och Finland kan det vara eldfängt, eftersom det av en del icke-samer ses som ett krav på ”privilegier”. Det görs skillnad på folk och folk, kantänka. Det faktum att våra nordiska demokratier länge gjorde skillnad på folk och samefolk ses inte som relevant, åtgärder som ­genomförts eller planernas nu ses inte som ett sätt att rätta till gamla orättvisor ... för nu är det icke-samerna som riskerar att bli förtryckta. I vårt land skrevs samernas rättigheter in i grundlagen så sent som 1995. De möjliga parallellerna till nätdiskussionerna om finlandssvenskarna är många. Den som vill hitta hånfulla kommentarer­ om att SFP i förra kommunalvalet ställde upp kandidater i sameområdet behöver inte leta länge. Två samer från SFP:s lista ­invaldes faktiskt också – i Utsjoki. Hur seriöst partiets intresse för samerna är kan bara partiets ­egna svara på. Men den nuvarande sameministern tycks ta i ­frågan med bestämdare grepp än den föregående.