Vi lever i en exceptionell tid. Enligt Finlands Bank är det exceptionellt ur både ett historiskt som internationellt perspektiv med en så här lång period av ekonomisk nerförsbacke. Banken konstaterar att år 2015 krymper Finlands ekonomi för fjärde året i rad. Det är först 2016 som nedgången avstannar och vänder. I ekonomiskt dåliga tider är det alltid enkelt att ställa ett mot ­något annat. Sjukvård ställs mot infrastruktur, driftskostnader mot investeringar. Det är några av de mest klassiska exempel som pyser upp till ytan när en kommuns ekonomi är ansträngd. Det är lätt att uppröras över satsningar på ett nytt fotbolls­stadion eller nya bostadshus när pengar behövs inom exempelvis sjuk­vården och äldreomsorgen. Det är sällan en rättvis jämförelse, men säg det som är rättvist i tider när en förlorar sitt jobb, medan en annan hittar nyttan i recessionen. Det oaktat är det ändå problematiskt att enbart spara sig ur en kris. Att satsa allt på drift och minimalt eller inget på utveckling och investeringar är riskabelt och gynnar inte nödvändigtvis ­någon i längden. Befolkningsmängden ökar i Vasa, men arbetskraften minskar. Samma minskning sker i hela Vasas ekonomiområde. Det behövs ny arbetskraft. Ny arbetskraft kräver ofta investeringar. Det krävs också ett nytt sätt att tänka, nya innovativa åtgärder för att regionen ska vara konkurrenskraftig och locka nya människor. I Vasa talar vi gärna om energiklustret som vår flytväst i dessa utmanande ekonomiska tider. Svallvågorna av välmående företag i en centralort sprider sig naturligtvis till grannkommuner och ­bidrar till en hyfsat välmående region – åtminstone sett ur ett ­nationellt perspektiv. Inom energiklustret finns ett stort behov av arbetskraft de kommande åren – så stort att en utredning gällande arbetskrafts-?behovet fram till 2020, visar att efterfrågan är större än det utbud av färdigtutbildade studerande som pumpas ut från Vasas läroinrättningar de kommande åren. Från energiföretagens sida handlar det inte enbart om mängden utexaminerade, utan även om att utbildningen i så hög grad som möjligt går hand i hand med företagens krav på kompetens. Här är tongången lika hos klustrets lokomotiv Wärtsilä, Vacon och ABB. För att maximera den ömsesidiga nyttan mellan energi­företagen och läroinrättningarna finns så kallade förhandlingsråd. I dessa sitter representanter från universitet, yrkeshögskolor och de ­största energiföretagen, som kartlägger och diskuterar energi­klustrets nuvarande och kommande behov. Enligt Erkki Antila, dekan för den tekniska fakulteten vid Vasa universitet, förmedlas rådens slutsatser till de olika utbildnings­instanserna med målet att anpassa både själva utbildningen och diverse slutarbeten eller studiearbeten enligt företagens behov. Det är en så kallad vinn-vinn-situation. Företagen får hög­utbildad arbetskraft med skräddarsydd kompetens redan innan den nyutexaminerade för första gången klivit över tröskeln till sin nya arbetsplats, medan universitet och yrkeshögskolor kan locka studerande med närapå garanterat jobb efter välutförda studier. Det här är också exceptionellt i bemärkelsen enastående. De stora vinnarna är inte enbart studerande, läroinrättningar­ ­eller energiklustret. Även Vasa och hela regionen gynnas av en ökad inflyttning och en ökad arbetskraft.