Ur ett finlandssvenskt perspektiv är medborgarinitiativet om att s­lopa skolsvenskan en ödesfråga menar försvarsminister Carl Haglund. – När det når riksdagen nästa år står vi inför valet om vårt land ska fortsätta vara tvåspråkigt eller inte, säger han. Haglund menar att det på sikt är svårt att upprätthålla landets tvåspråkighet utan skolsvenskans stöd. Trots att en undersökning n­yligen visade att en majoritet av landets finskspråkiga ställer sig positiva till tvåspråkigheten hamnar små s­venska strukturer lätt i kläm då det ska reformeras. Och reformerna kommer att fortsätta säger Haglund. – Vi kan inte leva på lånade pengar. Tyvärr har inte alla insett att vi måste göra stora förändringar. Haglund är kritisk till att en del politiker redan inlett sina valkampanjer med att lova vitt och brett. – Var och en kommer att bli t­vungen att fundera på vad vi är villiga att förändra i vår tillvaro. Sam­tidigt borde politikernas fokus ligga på hur vi ska skapa välfärd, hur vi ska skapa jobb på den privata sektorn. Bara den vägen kan vi upprätthålla välfärden, säger Haglund och menar att regeringen i framtiden borde vara mer aktiv med att driva arbetsmarknadsreformer. – Det övergripande målet bör vara att trygga välfärden även för kommande generationer. Det har varit ett tufft år för Haglund, det tuffaste i hans yrkesliv säge­r han själv. – Vårdreformen och säkerhetspolitiken är de två frågor som sysselsatt beslutsfattarna mest. Han är fortsättningsvis mycket kritisk till det förslag till vårdreform som lanserades i mars. – Den sjösattes fel, som ett panikdrag då det förra reformförslaget som byggde på primärkommuns­modellen föll. – Det hade gått prestige i reformen och så slarvade de fyr­a stora partierna ihop detta paket, säger Haglund. Det var som att välja mellan pest och kolera säger Haglund som ändå ser det som viktigt att SFP varit med och påverkat reformen. – Men jag anser att vi borde ha utgått från något som liknar den svenska modellen. Haglund är mest oroad för den kommunala demokratin. – Så som förslaget i dag ser ut är den ett sätt att dra ner på den kommunala självbestämmanderätten och därmed medborgarnas möjlighet att påverka sin vård. Haglund ser inte Ryssland som ett direkt militärt hot mot Finland men varnar ändå för den skadskjutna björnen i öst. – Ryssland har visat att man är beredda på att använda militära m­edel. Jag upplever ändå inte att de är ute efter oss. Men visst är situationen obehaglig. Haglund påpekar att Finland genom sitt medlemskap i EU inte l­ängre kan förhålla sig neutralt till Ryssland. Han hoppas att krisen i Ukraina löses fort, inte minst eftersom konflikten har stor inverkan på allas ekonomi. Han tror att det kommer att ta lång tid innan förtroendet är återupprättat och allt återgår till det normala. – Ryssland kommer alltid att var­a vår granne. Ambitionen ska vara att ha en fungerande dialog med M­oskva och det har vi i dag.