Grekland har levererat en lista på nya åtgärder som ska övertyga finansiärerna om att Grekland kan behålla sin betalningsförmåga och klara av att hantera den skuldbörda som stigit till 175 procent av landets bruttonationalprodukt BNP. EU-kommissionen meddelade redan i går eftermiddag att reform­listan godtas och tilläggstid, fyra månader, beviljas. Finland anslöt sig snabbt till länderna som ger Grekland grönt ljus att fortsätta reformarbetet. Även den Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden anser att grekerna presenterat förslag som räcker för att bevilja grekerna tilläggstid och fortsatt stöd. Nu ska euroländernas finansministrar också säga sitt om åtgärderna. Grekland undviker därmed hotande insolvens och ett utträde ur euron. Situationen påminner om en företagare som febrilt för­söker undvika konkurs. Finansiärerna ska övertygas om att före­taget har bärkraft att överleva. Räddningsoperationen kräver dock ­finansiering och tid, annars är loppet förlorat. Finansiärerna v­äljer mellan att ge tilläggstid och hoppas på att få pengarna till­baka elle­r att dra pluggen ur och ta smällen. Hittills har EU valt att ge grekern­a tilläggstid. Grekland har kritiserats för att inte leverera trovärdig statistik och data. Landet har också kritiserats hårt för att skatte­pengar som behövs för att klara statsfinanserna går förlorade. Orsaken är den utbredda gråa ekonomin och ren skattesmitning, inte minst bland de rika i Grekland. Greklands premiärminister Alexis Tsipras uttalade sig i f­ebruari, för nyhetsbyrån Bloomberg, att Grekland har vunnit slaget, men kriget återstår att vinna. Då syftade han främst på utmaningen att förhandla fram en lösning med EU och finansiärerna. Frågan är om det nu presenterade handlingsprogrammet räcker. Västerpartiet Syriza, som leds av Tsipras, vann valet i Grekland mycket tack vare vallöften som gick hem hos de ekonomiskt hårt utsatta grekerna. Huvudtemat var att skuldbördan skulle omförhandlas. I praktiken har Tsipras lovat förhandla fram ett avtal som innebär att en stor del av skulderna ska nedskrivas. Det innebär i praktiken att ­finansiärerna, inklusive Finland, förlåter skulder. Tsipras lovade grekerna att det fem år långa EU-förmyndarskapet skulle ta slut. Tsipras och Grekland går en hård kamp mot tiden. EU och finansiärerna vill ha en realistisk plan på hur Grekland ska få in mera intäkter för att stärka ekonomin. Det måste fram konkreta siffror. Det senaste reformförslaget innebär att arbetsmarknaden ska ­reformeras och konkurrenskraften i ekonomin ska stärkas. Grekland ska även försöka få bukt på den utspridda olagliga handeln med bland annat alkohol, cigaretter och bränsle. I planen ingår också ett löfte om att förverkliga planerade privatiseringar. Tsipras vallöften gick hem hos grekerna, men EU och framför allt Tyskland verkar inte riktigt tro på Tsipras och den grekiska ­regeringens förmåga att stoppa det ekonomiska förfall som r­åder i landet. Situationen blir inte bättre av att Tysklands a­uktoritära ­finansminister Wolfgang Schäuble har börjat tappa tålamodet. Han tycker att det får börja vara slut på daltandet med grekerna. Fyra månader är en kort tid när det handlar om en skuldkris. Den är ännu kortare när det är fråga om en statskris. Grekland ger rätt signaler, men de konkreta resultaten av åtgärder saknas ännu.