I början av månaden bekräftade statsminister Alexander Stubb (saml) att translagen inte kommer att förnyas under denna regeringsperiod. Lagändringen har länge varit aktuell och en arbetsgrupp hade arbetat med beredningen av den nya lagen. Amnesty kom den här veckan ut med sin årliga rapport över hur de mänskliga rättigheterna efterföljs i världen. Finland prickas bland annat för diskriminering av transsexuella. Verksamhetsledaren Frank Johansson förklarar läget med att vi har haft en konstig politisk situation. -Majoriteten i regeringen stod till fullo bakom lagändringen som skulle ha löst en del av problemen med den nuvarande lagstiftningen. Men på grund av att regeringen är så splittrad kunde kristdemokraterna, som bara har sex ledamöter i riksdagen, stoppa en färdigt utarbetad lag som vi skulle ha tagit emot med öppna armar. Om lagen hade gått igenom skulle kristdemokraterna antagligen ha lämnat regeringen och då hade regeringen fallit i en annan fråga istället. -Nu prioriterade regeringen sin egen stabilitet in i de sista månaderna av mandatet, på bekostnad av att få igenom en lag som skulle öka respekten för transpersoner och deras rättigheter. På Seta är man väldigt besviken över fördröjningen. -Vi har väntat länge på en lagändring och det finns ett akut behov av en förändring av den nuvarande. Den jämställda äktenskapslagen var tillräckligt för kristdemokraterna så translagen blev lidande, säger viceordförande Sara Sundell. Den nuvarande lagen prickas dels för kravet på sterilitet för att få byta sitt juridiska kön, men också för att transpersoner måste gå igenom en medicinsk process och få en diagnos för att kunna byta kön i passet. Dessutom måste personen skilja sig om hen är i ett äktenskap. Både på Amnesty och Seta påpekar man att dessa krav kränker personens självbestämmanderätt och gör det svårare att ha ett familjeliv. Den nya äktenskapslagen kommer att åtgärda problemet med att personen inte får vara i ett äktenskap under könskorrigeringsprocessen. Tidigare har det inte gått ihop med den rådande äktenskapslagstiftningen att det plötsligt skulle finnas personer av samma kön som är gifta. I Danmark behöver man inte alls gå igenom en medicinsk process och få en diagnos för att byta kön i passet. Den som behöver korrigera sitt juridiska kön skickar in en ansökan som bekräftas efter sex månaders väntetid. År 2013 avskaffade Sverige tvånget på sterilitet, men liksom Finland har Norge ännu kvar kravet. I Finland räcker det med ett intyg på att man har blivit steril genom hormonbehandlingen, men i Norge kräver man att personen kastreras, alltså blir steril genom kirurgiskt ingrepp. Varför finns kravet på sterilitet i lagen? -Det handlar om värderingarna och könsnormerna i vårt samhälle, säger Sundell. Många vill att det ska vara väldigt tydligt var alla platsar inom de rådande könsnormeran. Folk vill ha rätten att bestämma för andra; jag får vara förälder, men inte de. Det är ett sätt att styra andra på och visar på ett svartvitt tänkande som inbegriper vissa sätt att se på hur kvinnor och män ska vara. Vasabon Adam Guarnieri som har korrigerat sitt kön till man, började med hormonbehandling för fyra år sedan. Sedan tre år tillbaka står det man i hans pass. -Jag visste egentligen inte om att man måste vara steril när jag började processen. När det blev aktuellt att ändra kön i passet blev jag tillsagd att jag måste åka till Tammerfors för att få ett intyg på att testosteronet hade gjort mig steril. Det kändes ganska onödigt. Guarnieri tycker det vore bra om Finland också skulle tillämpa självbestämmande i translagstiftningen enligt Danmarks modell. Det skulle vara bra om man själv kunde besluta över vilket kön som känns mest rätt för en att leva som, och sen kan konsultera med en läkare om hormonbehandling och operationer. Sundell säger att kravet på diagnos handlar om en omfattande psykisk granskning av personen. Det gör att hela korrigeringsprocessen är krångligare och tar längre tid. Sundell tar också upp att åldersgränsen i den nuvarande lagstiftningen är problematisk. Man måste vara över 18 år för att kunna göra en könskorrigering. -Det är ett stort problem om en ung person känner att hen är ett visst kön och inte kan leva som det könet och få det bekräftat i lagen. Sundell påpekar att det finns stora rikser med att en person då måste vänta tills hen är 18 år. -Psykiska hälsorisker är en sak, mobbning är en annan. Vårt samhälle bygger väldigt mycket på att det finns två kön, män och kvinnor, och om någon är mittemellan försvårar det ens liv i det här landet. En ändring av åldersgränsen finns inte med i det lagförslag som nu har utarbetats. Ett stort problem för Seta är också att det fortfarande skulle vara krav på en psykiatrisk diagnos för att kunna korrigera sitt kön. -Man borde frånkoppla det medicinska från det juridiska eftersom det är två olika saker.