"Lika dödlig som cancer"
Att unga personer skär sig själva och mår psykiskt illa är ett aktuellt problem. En ung kvinna berättar sin berättelse och en psykoterapeut försöker förklara problematiken.
Statistik från Institutet för hälsa och välfärd visar att självskadebeteende bland unga ökade markant i början av 2000-talet för att sedan avta.
Ellinor Fagerström var femton år när hon själv mådde så dåligt att hon började skada sig själv. Fagerström berättar om sina personliga upplevelser.
Att ta sig igenom den här mörka perioden var ingen lätt match. Fagerström mår mycket bättre idag och säger att behovet att skada sig känns mycket avlägset. Ändå upplever hon fortsättningsvis dagar då det känns svårt.
Vad beror det på att unga mår så dåligt att de frivilligt skär upp armar och ben med kniv eller bränner sig?
Heikki Kurkiala, sjukhuslärare och psykoterapeut i Vasa, berättar att den vanligaste orsaken till att unga flickor skadar sig själva är någon form av psykiskt illamående.
– Att flickor skär sig är oftast en följd av depression eller ett sätt att lindra ångest. Självbilden är ofta helt körd i botten. I vissa fall kan det också handla om subkulturer som förhärligar självskadebeteende, säger Kurikiala.
Att man väljer att uttryckligen skära sig själv har också sin förklaring.
– För vissa kan åsynen av blod helt enkelt bekräfta att man inte är tom inuti. När man blöder känner man sig levande. Vissa upplever det till och med som fysiskt skönt.
Kurkiala påpekar att det är viktigt att minnas att det ofta är flera samverkande faktorer som gör att en ung person mår dåligt och att man inte ska göra för grova kategoriseringar.
När en ung människa skadar sig själv är det något vuxna bör uppmärksamma och ta på största allvar.
– Vissa säger att tonåringar bara vill ha uppmärksamhet, men då tycker jag vi ska fråga oss vad detta uppmärksamhetsbehov beror på. Om vi inte reagerar bekräftar vi för den unge att hen inte är värd någonting.
Att pojkar inte skär sig lika ofta tror Kurkiala beror på att pojkars illamående tar sig uttryck på andra sätt. Till exempel alkoholmissbruk och ett mer riskfyllt liv. Det här kan leda till att pojkar inte heller alltid får den hjälp de behöver.
Det kan vara svårt för en utomstående att märka att en ung person mår så dåligt att hen riskerar att till exempel börja skära sig själv. Kurkiala säger att man som förälder ska vara på sin vakt om den unges kompisrelationer förändras märkbart och om skolvitsorden plötsligt tar en djupdykning.
– Det problematiska är att tonåren sällan är den stabilaste perioden i en människas liv och att det är helt normalt att tonåringar tappar intresset för skolan eller vill testa sina gränser.
Ellinor Fagerström säger att ett bra sätt att hjälpa är att prata och försöka få personen som mår dåligt att ge utlopp för sitt illamående på ett annat sätt.
– Man behöver inte gå rakt på sak och prata om själva självskadebeteendet. Att helt enkelt prata och visa att man bryr sig räcker, säger hon.
Idag pågår den globala kampanjen ” Self injury awareness day” för att uppmärksamma självskadebeteende.
Klipp: Amanda Ehn