Har du något att säga?

Skriv en insändare.

Skriv insändare
Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Nästa vecka bär det av till Haag i Nederländerna och den 20 augusti tillträder Thors som Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE:s högkommissionär för minoriteter. Hon är bekymrad över den populistiska retoriken och hatinläggen, som börjat florera i allt flera länder under 2010-talet . Det är väldigt viktigt att politiska ledare och opinionsledare stiger fram och säger nej till rasism, säger Thors. Som högkommissionär för OSSE kommer Astrid Thors att jobba för att förhindra konflikter gällande minoriteter och arbeta för goda etniska relationer. Konkret betyder det exempelvis att ta ställning i frågor som berör utfärdande av identitetsbevis, värdnationens skyldigheter mot minoriteter och minoritetsspråkens ställning. Ofta handlar det också om frågor som gäller jämlik utbildning. Hon vill poängtera att titeln minoritetsombud som tidigare cirkulerat i medier är felaktig. – Det är viktigt att titeln är rätt åtminstone på svenska eftersom ombudsman för oss betyder någon som tar emot klagomål från enskilda personer. Det handlar mitt jobb inte om. OSSE har 57 deltagande stater, och trots att organisationens beslut bara är politiskt bindande har den en inflytelserik ställning. – Ett viktigt redskap är att ge en tidig varning till staterna då situationen håller på att skärpas på grund av en konflikt kring minoriteter. Internationellt finns det redan många övervakningsorganisationer på EU- och FN-nivå som säger vad som bör göras men högkommissionären kan komma med mer konkreta förslag och exempel på goda lösningar. Mycket pluggande i höst Thors säger att det viktigaste är att avgöra var högkommissionären kan ha störst betydelse. – Jag har haft devisen "var syns och behövs dina åtgärder särskilt mycket" för allt jag har gjort i livet och det vill jag fortsätta med. Det är onödigt att använda sina begränsade resurser på ställen där det redan finns internationella aktörer. I diplomatiska uppdrag har man dessutom just så mycket makt som de deltagande parterna ger en. Thors förväntar sig att det kommer att bli en höst med mycket pluggande av länder. – Det blir oerhört spännande att lära känna länder i Kaukasien och i Centralasien bättre. Det kommer att vara min personliga utmaning på ett kunskapsplan. I många av de här länderna är frågor kring minoriteter, jordägande och naturresurser starkt kopplade till varandra. Hon ser också framemot att lära känna nya människor. Thors tror att det för en finländare är relativt enkelt att flytta till Nederländerna eftersom de på många punkter delar samma värderingar. – Men där är de kanske lite mer öppna än vi. Danmark och Nederländerna är som kontinentala versioner av Norden. "Pendeln har svängt tillbaka" På 90-talet, då Thors jobbade som Europaparlamentariker, fanns det enligt henne en strävan bland länderna att uppföra sig och arbeta för minoriteter. Hon är bekymrad över att pendeln i vissa länder har svängt tillbaka på 2010-talet. – Man skulle inte tro att antisemitism uppträder i Europa, men det gör det på nytt. Det är bara toppen på isberget. – Det är klart att jobbet som högkommissionär blir svårare då. I flera länder finns en rent populistisk retorik mot någon särskild grupp, enligt Thors. Dels tror hon att det beror på den ekonomiska krisen, dels på att länder inte gjort upp med sin egen historia. Hon efterlyser ledarskap och ställningstagande mot hatinlägg och rasism. – Att hatretoriken flyttat från diskussionsspalter in i tryckta medier är en mycket oroväckande utveckling. På den punkten är det oerhört viktigt att politiska ledare tar ställning. Diplomatisk uppgift Inom EU är det enligt Thors i synnerhet romerna som är utsatta men inom hela OSSE vill hon inte rangordna minoriteter. – På många ställen är det är farligt att utrycka sympatier för vissa minoriteter. Thors påpekar att då det handlar om en diplomatisk uppgift gäller det att ha goda relationer och inte peka ut någon på förhand. Många minoriteters ställning har förbättras sedan 90-talet. En orsak är att makten i många europeiska länder har decentraliserats. – Vi har haft lyckade exempel på att det har gått framåt för historiska minoriteter. Ett gott samarbete med flera europeiska aktörer möjliggjorde exempelvis att vi kunde undvika konflikter efter Berlinmurens fall. Det kunde ha blivit som det blev i Jugoslavien. De misslyckanden som skedde där var faktiskt en orsak till att grunda den här posten.