När Esbobon Christian Elg som arbetar inom it-branschen skulle ta ut en längre föräldraledighet ville hans chef ”först kolla om det är okej innan han godkänner det”. Eftersom Elg själv jobbar inom personalförvaltning visste han att det egentligen var ett anmälningsärende. – Hade jag varit kvinna och meddelat om mammaledighet så skulle det kanske ha varit mera självklart. Elg skötte själv sin son hemma i fem månader och sin förstfödda dotter i fyra veckor. Han vill uppmuntra alla pappor att vara hemma med sina barn, men konstaterar också att hemmapappalivet kan vara ganska ensamt. – Det finns inte tillräckligt med pappor ute med vagnar och mamma­klubbarna är kanske lite slutna forum för pappor. Han tycker att 6+6+6-modellen för föräldraledigheter vore bra. I den ges en kvot på sex månader till pappan, sex månader till mamman och sex månader får föräldrarna bestämma om själv. Då skulle fler pappor vara hemma och det skulle uppstå en social samvaro mellan pappor, säger Elg. – Jag har en hel del kompisar i Sverige och jag ser att de går ut och träffar varandra och har ett socialt liv som pappa med barn. Barnens mamma Mia Elg, som jobbar med utveckling av energi­effektivitet inom skeppsbyggnadsbranschen, säger att det kändes lättare att gå till jobbet när hennes man var hemma och hon kunde lämna över allt ansvar på honom. Då var det inte så noga med tider heller. – Stressen blev mycket större när vår son började på dagis. Att lämna barnet hemma är hur lätt som helst. Det kan man inte uppskatta om man inte vet hur lyxigt det är. Hon tycker det är bra att båda föräldrarna får uppleva hur det är att vara ensam hemma med barnen och hur det känns att komma hem efter jobbet när den andra väntar därhemma och inte har haft någon vuxen att prata med under hela dagen. Pappor kan sköta bebisar lika bra som mammor, säger hon. – Familjedynamiken blir bättre och man förstår varandra bättre. Mia Elg tror att det behövs styrning för att fler pappor ska stanna hemma längre. – Oberoende av modellen tycker jag att det är bra att det finns någon period där man kan välja när man byter och vem det är som tar en längre period. Det finns alltid praktiska grejer som inverkar. Det är viktigt att ha individuell kontroll, säger Mia Elg.

Partiledare vill ha familjeledighetsreform

De flesta av partiledarna säger att de vill se en reform av familjeledigheterna. De gröna och Vänsterförbundet driver 6+6+6-modellen, men SDP har också betonat jämlikhetsfrågor. - Jag binder mig inte vid modellen eftersom jag ser att den är väldigt dyr. Jag tror inte vi har råd att genomföra den fullskaligt under nästa valperiod, men vi måste komma framåt i fråga om både lönejämställdhet och delade familjeledig­heter, säger SDP-basen Antti Rinne. För fyra år sedan lämnade en oenig arbetsgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet en rapport om föräldraledighetsmodeller. Enligt rapporten skulle 6+6+6-modellen kosta 323-663 miljoner euro, men kalkylen beaktade inte minskade kostnader för dagvård och hemvårdsstöd eller effekten av förbättrad sysselsättning bland kvinnor. Samlingspartiet och SFP vill se reformer men binder sig inte vid någon modell. - 6+6+6-modellen kunde vara bra, men det behövs en omfattande analys av vad som fungerar och hur vi kunde sporra pappor att stanna hemma, säger SFP:s ordförande Carl Haglund. Sannfinländarnas Timo Soini säger att det här inte är en knäckfråga för partiet och att partiet kan vara med om en reform. Men i andra sammanhang har partiet motsatt sig modellen. Kristdemokraterna vill främj­a pappa­ledigheter genom den inkomst­relaterade föräldraledigheten, men KD-basen Päivi Räsänen tycker inte om 6+6+6-modellen på grund av den statliga styrningen. Centerns Juha Sipilä kallar modellen stel och presenterar i stället partiets förslag om en engångs­ersättning till mammornas arbetsgivare med till exempel 2.500 euro. Det skulle kosta 125 miljoner euro. De tre stora fackcentralerna Akava, STTK och FFC vill förlänga pappornas kvot av föräldraledigheten, FFC till tre månader och de två andra till sex månader. Forskningschefen Minna Salmi på Institutet för hälsa och välfärd (THL) säger att en kvoterad ledighet med inkomstrelaterad ersättning är det enda sättet att få papporna att stanna hemma. Så hade det inte blivit med den kvotering av vårdledighet som regeringen planerade. - Det egentliga målet, att förkorta kvinnornas vårdledigheter, skulle bara ha svepts in i en jämställdhetsrock, säger Salmi. THL bedriver en omfattande forskning kring föräldraledigheter. Den visar att papporna i många fall redan anser att det är självklart att använda de öronmärkta ledigheterna. Att använda pappaledigheterna är vanligast bland högt utbildade män. Där­emot är det nästan alltid mammorna som använder föräldraledigheten. Av de 30 887 personer som fick föräldrapenning i januari i år var 446 män. - Statistiken visar att det krävs kvoterade ledigheter om man vill öka pappornas ledigheter. De ledig­heter som är avsedda för båda föräldrarna delas inte eftersom den traditionella arbetsfördelningen mellan könen är så stark.