Det är dag ett av Landsbygdsriksdagen. Efter en förmiddag med välkomsthälsningar och föreläsningar samlas ett femtiotal landsbygdsaktiva för att delta i gruppdiskussioner på olika teman. En av grupperna leds av Ann-­Sofi Backgren som är ordförande för Svensk byaservice, en av arrangörerna bakom Landsbygdsriksdagen. Temat för denna grupp är ”Demokratin och Svenskfinland i centraliserade strukturer” och Backgren inleder med att presentera sina tankar och frågor om ämnet både på ­lokal, regional och internationell nivå. – Ju större enheterna blir desto mindre blir vår finlandssvenska röst, säger Hans Göran Rosenlund, ord­förande för Finlandssvensk samling. –  Centraliseringen känns stor och skrämmande, för vi är ju här och nu, som små människor i den stora världen, inflikar Harriet Sundholm, utbildnings- och utvecklingsansvarig på 4H. Fjalar Fors, ordförande i Jeppo byaråd, lyfter upp ett aktuellt problem. – Folk i byarna är förbannade då andelslagen försvinner. Och man förvånas över att något som startat på gräsrotsnivå stängs ner från en helt annan nivå, säger han. Och det är i byarna och fram för allt i föreningslivet som den drygt timmes långa diskussionen kommer att stanna. – Många föreningar kämpar i dag med att hitta resurser och många får jobba mycket på talko. Hur ska vi locka en ny generation till att vara med och understöda föreningarna, undrar Backgren. Li-Marie Santala från Östra Nylands byar önskar att föreningarna kunde få en ansiktslyftning. – Medelåldern börjar bli hög. För att locka yngre medlemmar kanske föreningslivet kunde innehålla en större del frivillighet, säger hon. Sundholm spinner vidare på tanken: – Vi har i 4H funderat på hur man ska tolka ett medlemskap. Ska man få välja och vraka bland aktiviteter som passar en, eller ska medlemskapet sträcka sig över ett år. Att nå ut till medlemmar och andra intresserade är också viktigt. Men den nya generationen verkar inte lika benägen att ekonomiskt understöda föreningar, utan söker kanske hellre kortare projekt, funderar Backgren. Hon slänger fram ett par frågor: – Borde vi kanske fokusera mer på verksamhet när det gäller att få in resurser? Finns det ändringar som kunde göras i föreningslagen för att göra föreningslivet mer flexibelt? Santala efterlyser mer marknadsföring av föreningarna, och aktivitet på de sociala medierna. – Om en förenings webbplats inte är uppdaterad är det absolut en skamfläck, säger Rosenlund. Föreningarna borde också lyftas fram i marknadsföringen av kommunen, tycker Harriet Sundholm. – På kommunal nivå kunde man bättre ta till vara på tredje sektorns resurser. Nu håller vi oss på skilda håll och gör skilda saker. Vi kunde samarbeta mer, säger Sabina Mattjus, ordförande i Purmo Ungdomsförening. – Tredje sektorn har mycket att bidra med. Genom 4H har vi ju till exempel jobbat med arbetsförmedling för ungdomar, säger Sundholm.