Det regionala telekombolaget Anvia, som numera är ett mångbranschföretag, har under många års tid intresserat nationella­ ­teleoperatörer. Anvia har en stark marknadsposition, en stark ­balansräkning, ett troget kundunderlag, investeringarna gjorda och goda utsikter. Först var det teleoperatören DNA som ville åt det värdefulla bolaget. Den gången misslyckades försöket. Österbottningarna för­svarade sitt telebolag till sista man. Anvia skulle förbli självständigt och utvecklas utan inblandning av utomstående aktörer. Även den gången låg ett visst Elisa och lurpassade i vassen. Det var när Ilkka-koncernen meddelade i slutet av augusti i fjol att innehavet i Anvia, totalt 5,11 procent, sålts till Elisa som det stod klart att Elisa skulle göra ett seriöst försök att köpa Anvia. I köl­vattnet av Ilkka sålde även många andra, bland annat Atria och Etelä-Pohjanmaan Osuuskauppa. Elisa kom snabbt åt många stora aktieposter. Priset 2 000 euro ansågs av många som lågt, men värderingen var tillräcklig för storägarna. De sålde. Efter att Konkurrens- och konsumentverket godkänt, dock med vissa villkor, att Elisa förvärvar bestämmanderätten i Anvia, har Elisa satt in en ännu högre växel. I onsdags meddelade bolaget om ett köpanbud riktat till samtliga aktieägare. Under en månads tid köper Elisa upp aktier för 2 000 euro. Elisa Oyj äger knappt 27 procent av Anvia. Näst största ägare är Anvia, eftersom man har drygt 7 200 egna aktier som motsvarar 7,8 procent. Saloföretaget Lounea är med drygt fem procent tredje största ägare. Efter det är ägarna riktigt små. Det är ofta lättare att köpa upp stora poster än att köpa små poster. Det pris som Elisa betalar är godtagbart, men kanske inte tillräckligt. Försäljningsvinsten beskattas och dessutom går den som säljer miste om dividenden på 82 euro. Kommunerna som äger några hundra aktier var är med hänsyn till att Anvia ska vara självständigt knappast beredda att sälja. Det finns totalt drygt 92 500 aktier. Eftersom Elisa äger cirka 22 500 och Anvia 7 200 finns det knappt 63 000 aktier som kan betraktas som föremål för budet. Budet ger Anvia en värdering på ­cirka 185 miljoner euro. Intressant är att Elisa har en kassa som räcker till för att betala den summan, kontant. Elisa kommer säkert att köpa in en hel del aktier under de kommande veckorna. Elisas andel i Anvia stiger till över 30 procent, kanske närmare 40. Det innebär att Elisa närmar sig en majoritets­roll. Anvia är ett bra bolag, det är en orsak till att Elisa vill åt Anvia. Elisa kan förstås betrakta aktieköpen som en finansiell investering. De aktier som Elisa äger ger en utdelning på närmare två miljoner euro i år. Men det räcker nog inte för Elisa. Intressant är också huruvida Anvias ägande i DNA spelar någon roll. Anvia är fjärde­ största ägare med knappt 295 000 aktier, vilket motsvarar 3,47 procent. Rent affärsmässigt skulle Elisa stärka Anvia som bolag. Anvias konkurrenskraft och priskonkurrenskraft skulle förbättras. Sett ur ett regionalekonomiskt perspektiv kan affären i värsta fall leda till att en stor del av de 724 jobben försvinner. Nu är det upp till de tusentals småägarna att bestämma om de vill ha kvar Anvia som ett självständigt regionalt ICT-bolag eller om Elisas bud lockar mera.