Centerns Juha Sipilä får i dag på eftermiddagen riksdagspartiernas svar på de femton frågor han ställt för att få grepp om vilka partier som kunde ingå i den nya regeringen. Sipilä vill bland annat veta hur partierna ställer sig till Finansministeriets syn på hur mycket statsfinanserna ska balanseras de kommande åren, om partierna anser att skattenivån inte får höjas och vilka som är de konkreta förslagen till hur fler jobb ska skapas. Goda råd är dyra. Efter finanskrisen 2009 har exporten tappat fart. Vi ligger fortfarande 20 procent under 2008 års nivå. Dess­utom har Finland halkat efter i konkurrenskraft och den offentliga ekonomin är urusel. Enligt EK:s Matti Alahuhta, med ett förflutet inom bland annat Nokia och Kone, måste vi för att få fart på exporten ta beslut som stöder tillväxt och utveckling. Han vill se åtgärder som för­bättrar konkurrenskraften, men också den inhemska köpkraften. Han ­syftar bland annat på en mera flexibel arbetsmarknad (VBL 15.4). Finlands varumärke är kunskap och högklassig utbildning. Det är ett varumärke som enligt EK:s Matti Alahuhta nu är i fara, eftersom vi inte är ensamma om att profilera oss inom dessa områden. Det finns länder på många olika håll i världen som gör samma sak. Konkurrensen är stenhård. Suvi Ronkainen, rektor för Vasa universitet, var litet inne på ­samma linje då hon i samband med Österbottens Handels­kammares vårforum (28.4) lyfte upp kunskapens och kompetensens utmaningar och dimensioner i interaktionen mellan universitetet och det lokala/regionala näringslivet. Ronkainen konstaterade bland annat att kunskapens och kompetensens kärna ligger i interaktiviteten och verksamhetskulturen och att den kännetecknas av ständig förändring. Insikten att kompetens i sig inte ökar genom lagring, utan utvecklas genom konfrontation med annan kompetens, är viktig. Närblindheten kan dock ibland göra det svårt att identifiera den kompetens och det kunnande man de facto har, men som man kanske inte ser och därför inte utnyttjar på rätt sätt. En fungerande kunskapsmiljö kräver syre också från ­andra ­miljöer. Att utveckla kompetens sker därför bäst genom fungerande­ strategiska nätverk. Detta kräver dock fördomsfria och förutsättnings­lösa attityder mellan aktörerna i nätverket. I en hårt konkurrerad marknad är det inte alltid det lättaste. Dessutom skulle det gälla att få avkastning på satsningarna så att de gynnar medborgarna i vårt land. I sitt senaste ”Nya Europabladet” citerade Nils Torvalds den ­indiskfödde amerikanske ekonomen Jagdish Bhagwati, som skrivit om globaliseringens olycka, där vi i Finland gör hjärnjobbet och är innovativa, medan produkterna tillverkas i Kina eller Indien. Tanken var att pengarna ska komma tillbaka via know-how. Verkligheten är dock en annan, pengarna går ofta till skatte­paradis. Den teoretiska kopplingen fungerade inte. Orsaken är att innovationerna bör göras hands on, det vill säga i anslutning till fabrikerna och nära universiteten. Om vi kastar ut industrin så kastar vi också ut våra möjligheter att göra innova­tioner. En inte helt lätt ekvation eftersom tillverkningsindustrin vill vara så nära de stora marknaderna som möjligt. Finlands varumärke är kunskap och högklassig utbildning. Omfattande satsningar på dessa områden bör ingå i regerings­programmet om vår industri på sikt ska kunna upprätthålla och förbättra sin konkurrenskraft och Finland få fart på exporten.