– Anvia kommer att vara en del av Elisa innan årets slut, säger Jan-­Erik Frostdahl, som var verkställande dire­ktör på DNA 2005 – 2008. Sitt påstående motiverar Frostdahl med att Elisa redan nu äger nästan 27 procent av aktierna i Anvia. Dessutom driver telekommunikationsjätten en kampanj för att köpa upp ytter­ligare aktier i Anvia. En kampanj som enligt Frostdahl kommer att ge utdelning. – Det finns inga regionala krafter som räcker till eller har lust med ­ytterligare en räddningsoperation liksom den när DNA försökte köpa in sig 2009. Trenden är att de medelstora telekommunikationsbolagen försvinner. Anvia och till exempel Lounea (före detta Salon Seudun Puhelin) som dessutom äger drygt fem procent av Anvia, börjar vara rätt ensamma i sin storleksklass. Koncernerna nästan tävlar om vem som köper flest bolag. Och i den kampen har de tre stora övertaget. – Telekommunikationsmarknaden i Finland domineras i dag av DNA, Elisa och TeliaSonera. Sedan finns det utrymme för mindre och välskötta bolag, som Jakobstadnejdens Telefon, som accepterar sin litenhet, har en nisch som till exempel fibernät och som jobbar stenhårt, säger Frostdahl. De medelstora företagen som försöker ha en bred verksamhet tenderar att få svårt med lönsamheten, menar Frostdahl. Ser man på Anvias och Louneas omsättning har den minskat de ­senaste åren medan Elisa gjorde sitt bästa årsresultat 2014. Men samtidigt har Kauppalehti i sin analys slagit fast att till exempel Anvias telekom-affärsverksamhet har bättre lönsamhet än Elisas. Lars-Erik Gästgivars, tidigare ordförande för Anvias förvaltningsråd, vill inte sia om framtiden men utesluter inte alternativet att Elisa på sikt tar över Anvia. – Men lätt blir det inte. Det finns ett enormt motstånd, vilket jag hoppas att Elisa förstår. Anvia är en österbottnisk juvel som förvaltats i många år. Dessutom krävs det en majoritet i förvaltningsrådet och sedan en Elisa-­vänlig styrelse. Att byta ut medlemmar i Anvias­ förvaltningsråd sker enligt stadga inte i en handvändning, vilket i princip omöjliggör en snabb förändringsprocess. Det speciella med Anvia är bolagets ägarstruktur. Ursprungligen krävdes det aktieköp i Vasa Telefon Ab för att få en telefo­nanslutning. Förfarandet gav en ägarstruktur för vilken utveckling av först telefonnät och sedan bredband och fibernät i Österbotten varit huvudmålet. – Om Anvia hade drivits väldigt hårt affärsmässigt hade man självklart aldrig utvecklats nätverk överallt i regionen. Om Elisa tar över innebär det nog att landsbygden faller bort. Henrik Svarfvar hör till dem som har Anvias öde i sina händer. Han har ägt aktier i Vasa läns telefon/­Anvia sedan 1960-talet. I egenskap av representant för Svenska pensionärsförbundet har han fått många samtal från oroliga äldre aktieägare. – Många tror att de måste sälja. Elisas marknadsföring för köp av aktier är mycket aggressiv. Dessutom fanns det från början en del felaktigheter i breven. Äldre människor blir lite förvirrade. Enligt Svarfvar bör Anvia absolut hållas kvar i österbottniska händer. Han är rädd för vilka följderna annars blir. – Anvia är litet av en föregångare när det gäller olika bredband. Frågan är ju också om Sveriges tv faller bort ifall Elisa tar över. Tv på svenska är viktigt speciellt för pensionärerna. I dag har vi också möjlighet att påverka prissättningen och ­Anvia ger arbetsplatser regionalt, säger Svarvar.