Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I förra veckan nåddes vi av nyheten om ett städtalko längs byavägarna numera förutsätter en ansvarsperson som har genomgått säkerhetskurs.Fattas det här certifikatet och någon av städarna skadas i en eventuell trafikolycka kan den ansvariga NTM-tjänstemannen ställas till svars. I förra veckan nåddes vi också av nyheten om att den statliga flygplatsoperatören Finavia har förlorat flera miljoner euro på en derivathandel (Svenska Yle 24.4). Självklart är det den här typen av samhälleliga absurditeter som får så kallat vanligt folk att knyta näven i byxfickan. Varje normalt funtad människa inser att en flygplatsoperatör ska svara för flygplatstjänster, inte ägna sig åt hasardspel som på sikt kan bidra till någon flygplats i periferin läggs ned. I fallet byatalkot är man snabb med att plocka fram det så kallade tjänstemannaansvaret, men då det gäller statligt penningsvinn i miljonklassen brukar det i regel vara svårt att hitta någon statsanställd som vill ta på sig ansvaret. Paragrafer och bestämmelser som strider mot vanligt sunt bondförnuft och statliga casinospel väcker naturligt nog mer känslor i en tid då kostnadstrycket är stort och vi är tvungna att skära ner inom vården, rättsväsendet, ordningsmakten, undervisningen och all annan samhällsnödvändig service. Vägunderhållet har dragits ner till en miniminivå, vilket innebär att vägar lämnas både oplogade och osandade. Det kan i sin tur leda till allvarliga trafikolyckor. Hur ligger det till med tjänstemannaansvaret i det här fallet? De trafikskadade behöver knappast räkna med någon statlig ersättning för olyckor som ytterst beror på att staten har misskött vägunderhållet. Alltså framstår det som huvudlöst att vi med skattemedel fortsättningsvis avlönar pappersvändare på NTM-centralen som förhindrar bybor ifrån att göra en insats i sitt eget bostadsområde. Vi har också på senare år infört krav på hygienpass för föreningar som vill steka plättar på ett sommartorg och fördyrat körproven för folk i körkortsåldern. Vi har byggt upp ett förmyndarsamhälle som kringskär friheten och stryper handlingskraften hos gräsrötterna samtidigt som ansvarslöshet hos samhällseliten allt oftare förblir ostraffad.Om de perifera regionerna dessutom via flygplatsnedläggningar och andra statliga åtgärder är de som får bära konsekvenserna av misshushållning med ekonomiska resurser är skandalen så att säga fulländad. Vad har utlöst denna märkliga samhällsutveckling? Jo, ett samhälle med tilltagande individualism och mindre förtroende mellan människor kräver i princip en strängare reglering. Staten har slutat att fungera tillfredsställande efter att partierna har elitiserats och vi har gett ifrån oss en allt större del av makten åt metropoler och övernationella marknadskrafter. I och med internet har vi fått en starkare uppdelning i de som bryr sig och de som flyter med strömmen. Allt färre röstar i politiska val, ännu färre bryr sig om vilka beslut de invalda medverkar till. En del av de journalister som tidigare grävde i torra lagberedningar ägnar sig numera åt en publikfriande och kommersiellt mer gångbar nöjesjournalistik.Vi är inne i en ond spiral som inte kan brytas på annat sätt än att människor kollektivt tar mer ansvar för och kontroll över sitt eget samhälle. Vi måste med de nya mediernas hjälp skapa nya folkrörelser som återtar makten över utvecklingen.