Ifall Storbritannien till följd av morgondagens parlamentsval lämnar EU skulle det märkas i britternas plånböcker. Det ­skulle ­märkas i finländarnas och många andra EU-medborgares plånböcker också. Detta om man får tro en färsk tysk rapport, signerad Bertelsmannstiftelsen och tyska Ifo-institutet. Rapporten är inte den ­första som försöker klargöra vad ett utträde – ett Brexit, en term i analogi med Grexit, ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet – ­skulle kosta britterna. Men den är den första som också skissar på vilka ekonomiska följdverkningar Brexit kunde få för övriga EU-länder. Storbritanniens sittande konservative premiärminister David ­Cameron har som bekant lovat folket en folkomröstning om EU-medlemskapet, ifall hans parti vinner valet. Det löftet – som avgavs redan i januari 2013 – är ett tveeggat svärd. Svärdsspetsen är riktad främst mot högerpopulistiska UKIP men också mot EU-skeptikerna­ i de egna leden. Tveeggat är svärdet i den klassiska­ ­betydelsen; spetsen kan också komma att riktas mot Cameron själv. Han försöker stå med en fot i vartdera lägret och upplevs därför inte som trovärdig av någondera parten, varken av EU-­skeptikerna eller av EU-anhängarna. Enligt en opinionsundersökning gjord i slutet av fjolåret (forsknings­nätverket WIN/Gallup International) är det mycket jämnt mellan de två lägren. EU-förespråkarna har en ytterst knapp majoritet på 51 procent. Medan opinionsläget i Tyskland är ett helt annat; enligt samma undersökning är stödet för EU där 73 procent. Mot den bakgrunden är det möjligen ingen tillfällighet att det är just tyska forskare som vill lyfta fram Brexit som en förlustaffär för alla, men främst för britterna själva. Ifall britterna röstar nej antas Storbritannien inte längre tillhöra unionen från och med 2018. De ekonomiska följderna varierar beroende på vilken väg landet skulle välja efter det. Alternativen är i huvudsak tre: 1) samma relation till EU som Norge och Schweiz, det vill säga omfattande handelsavtal med unionen, 2) samma relation till EU som USA, vilket betyder tullar, och 3) handelspolitisk isolering. I det sistnämnda fallet skulle Storbritannien gå miste om ­alla ­positiva följder av de 38 handelsavtal EU har med länder utanför unionen. Det kunde resultera i att britternas bnp år 2030 skulle ­vara 14 procent lägre än om landet stannat kvar i unionen. I de mindre radikala scenarierna räknar forskarna med mellan 0,6 och 3 procent lägre brittisk bnp 2030. I ingetdera fallet skulle bnp-förlusten kompenseras av att britterna slipper avgiften till EU. Den är för närvarande 0,5 procent av bnp. Effekten på Finlands bnp skulle, ifall inga handelsavtal mellan Storbritannien och EU fanns kvar, vara 0,40 procent. Med handelsavtal skulle den vara 0,10 procent. Irland är det land som drabbas hårdast ekonomiskt ifall britterna överger EU-skutan. De tyska forskarna är dock ärliga nog att tillstå att beräkningarna­ är osäkra. Andra studier har kommit fram till lindrigare ­ekonomiska följder. Detta om ekonomi. Men frågan är om det inte är de politiska ­effekterna av ett eventuellt brittiskt utträde vi borde oroa oss ­mera för. Brexit skulle ge osunt nationalistiska krafter ytterligare vind i seglen. Av den orsaken kan man, oavsett ideologiska preferenser,­ önska att morgondagen kommer med ett valresultat som ger ­Labour makten på Downing street 10.