Bombmannen skickar de två sista sms:en till henne torsdagen den 18 december. Det första av dem inkommer två minuter efter klockan åtta den morgonen: ”God morgon. Ha en bra dag. Du är värdefull.” Hon läser det. Hon svarar inte. Det andra och sista får hon 21 minuter över åtta: ”Jag vet mer än du tror och det är bara du som fattas vid min sida.” Hon läser meddelandet, svarar inte, tar på sig ytterrocken och går ut till bilen. Hon öppnar dörren och slänger in handväskan när hon ser ett föremål på motorhuven. En kylväska. Hon tror att någon kanske bakat något till henne och lämnat det på bilen. Så att hon ska få en bra start på dagen. Hon tar tag i väskan. Sedan det mest djävulska; från väskan löper ett band som är fäst i vindrutetorkarfästet. I andra änden fanns en dragströmsbrytare. När väskan flyttas bort från fästet och snöret spänns, sluts strömkretsen och bomben detonerar. Väskan detonerar ögonblickligen med kraft av närmare 400 gram dynamit. Inuti väskan finns också minst 150 värmezinkade filtspikar. Förödelsen är enorm; ett stort eldklot bildas av explosionen och hon är mitt inne i det. Hon får svåra brännskador i ansiktet. Tryckvågen får rutorna att ge vika och glassplitter slungas i väg, spikarna också. De borrar sig in i takets träbalkar och viner rakt genom carportens plåttak ut i öppen sky. Hon är svårt skadad, döv och blind av explosionen. Men hon vet. -Det var det första jag tänkte. Att det var han. Hans bomb, sade hon i rätten. När explosionen äger rum sitter gärningsmannen, i dag 60 år, hemma och dricker morgonkaffe. Men han gör någonting annat också. Han börjar surfa omkring på Vasabladets nätsidor för att se om det nämns något om bomben. Han fortsätter leta efter nyheter om dådet på nätet ända tills polisen griper honom senare samma dag. 60-åringen har erkänt dådet, att han själv byggt bomben och placerat den på kvinnans motorhuv. Men han godkänner inte brottsrubriceringen. Han ser dådet som högst grov misshandel och grov skadegörelse. Men det här var inget slumpmässigt dåd. De hade sällskapat från och till sedan maj 2012. Men med jämna mellanrum hade han isolerat sig på sin sommarstuga. Då skickade han alltid svartsjuka och hotfulla sms till henne och förföljde henne. Han hotade vid flera tillfällen ta livet av sig själv om hon inte återvände till honom. Han hade också hotat henne till livet ett tjugotal gånger. Vid tre tillfällen innan dådet hade kvinnan kontaktat polisen för att få hjälp eftersom han hade uppträtt hotfullt. Hon fick ingen hjälp. Mannen hade kompetensbrev för att hantera dynamit och ägde också dynamitladdningar. Det var med dessa – och föremål han köpte för ändamålet – som han byggde bomben. I rätten försvarade sig mannen med att den medicin han precis hade börjat använda för att avvänjas från alkohol gjorde honom förvirrad och skapade flera dagars minnesluckor. -Jag ångrar det skedda. Jag ville henne inget illa. Jag ville henne bara väl, sade han i rätten. Kvinnan har genomgått omfattande operationer och amputationer men hon har fortfarande glassplitter i sin kropp. Hon behöver fortfarande psykisk vård. Åklagaren yrkar på minst 12 års ovillkorligt fängelse för försök till mord. Bombmannen har bett om att bli sinnesundersökt innan domen avkunnas.