Det är bara två år sedan Malmö stod värd för finalerna i Eurovision Song Contest och regelverket från EBU om hur arrangemanget skulle se ut var inte direkt solklart, minns kommunens projektledare. – Det var det svåraste, att komma fram till vad det verkligen var som ska göras här, säger Karin Karlsson, projektledare för Malmö stads kringarrangemang när det begav sig. Höga förväntningar När hon tillträdde var budgeten redan spikad; runt 25 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar fick spenderas. En blygsam budget, inte minst i jämförelse med Baku som drog på ordentligt året innan. – Men vi har en upparbetad rutin för att göra riktigt stora arrangemang. Hade vi inte haft det hade det varit skitsvårt att klara sig på dem pengarna, säger Karlsson. Förväntningarna var, åtminstone inledningsvis, skyhöga. Men både sifferexercisen på beräknade intäkter från turisterna och det generella mottagandet från besökare och kommuninvånare svarade upp. Även om butikerna kanske hade önskat ett lite större uppsving. – Men stämningsmässigt och marknadsmässigt för staden förstår även näringsidkarna att det hade långsiktiga effekter, säger Pia Sandin, vd på Malmö Citysamverkan. Eurovisioneffekt Och det är just den långsiktiga Eurovisioneffekten Malmö vill framhäva. – Vi har visat upp Malmö på ett sätt som gör att vi får vara med och buda för nya möten, mässor och evenemang, säger Malmös turistdirektör Johan Hermansson. Drygt 30 000 besökare omsatte runt 185 miljoner kronor i Malmö under den aktuella veckan, enligt kommunens beräkningar. Men det var ingen självklarhet att det gick bra. Hårt arbete, stram budgethållning och god planering stavas framgångsreceptet. Efterföljaren Köpenhamn lyssnade inte på Malmös tips och råd — och där överskreds också budgeten med 100 miljoner danska kronor. – Lyssna på de erfarenheter som finns, säger Karin Karlsson och berättar att Malmö självklart kommer att dela med sig av de kunskaper man skaffat sig i ämnet Eurovisionplanering.