Oron över situationen i Grekland fick i går förmiddag börserna att falla både i Europa och i Asien. I Helsingfors föll generalindex med 3,6 procent när börsen öppnades. Börserna i Asien föll med mellan 3 och 6 procent. Stockholms­börsen föll i öppningen med över 3 procent, medan flera börser i Europa föll med runt 4 procent. Eurons värde försvagades med några procent. I dag tisdag borde så Grekland betala sin skuld på 1,6 miljarder euro till Internationella valutafonden IMF. Inget ­tyder dock på att landet skulle klara av detta. Natten till söndagen röstade Greklands parlament ja till att hålla en folkomröstning om långivarnas bud. Men det finns inte längre något bud att rösta om, det tåget har gått. I söndags beslöt ECB att tills vidare fortsätta med nödfinansieringen av de grekiska bankerna, men avstod från att höja finansieringstaket på 89 miljarder euro. Samtidigt köade grekerna under helgen till bankautomaterna för att lyfta sina besparingar. ECB:s besked ledde till att Greklands banker hålls stängda i sex bankdagar och ett uttagstak på 60 euro per dag ska hindra grekerna från att tömma valven. Räddningspakten som satts in har visserligen räddat de franska och tyska banker som var överexponerade mot den grekiska ­marknaden, men pakten har knappast räddat det grekiska folket. Nu förbereder man sig i Grekland på undantagstillstånd i samhället även om man försöker få vardagen att fungera. Poliser som skulle ha haft ledigt har kallats in. Medborgarnas oro över den ekonomiska framtiden är stor och det hamstras livsmedel och bränsle. Tidigare i år agerade ECB beslutsamt för att skydda euroområdet mot en grekisk statsbankrutt. Tanken var att bland annat ECB:s obegränsade förmåga att trycka sedlar för att stötta både banker och regeringar skulle reducera den grekiska smittan till en obetydlighet. Marknadens reaktion visar att de som påstått att Europa har tillräckliga skyddsvallar runt Grekland varit för optimistiska. Förutom marknadens reaktion och den karga ekonomiska verkligheten för medborgarna och staten har Greklands problem såväl en politisk som en säkerhetspolitisk dimension. Enligt enkäter ser det ut som om det grekiska folket tänker rösta för ett fortsatt eurosamarbete. Oberoende av hur folkomröstningen på söndag utfaller riskerar det politiska kaos Grekland nu befinner sig i att bli ännu värre. Premiärminister Alexis Tsipras och hans vänsterregering har kommit till vägs ände, men faller regeringen väntar Greklands tredje största parti, det öppet nazistiska Gyllene gryning, i kulisserna. Vad gör EU om de antieuropeiska krafterna tar över och Grekland i stället vänder sig till Ryssland för hjälp? Dessutom är ju Grekland ett Natoland med stor armé. Vad gör Nato? EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sade i går att det tidigare förslaget till överenskommelse var rejält och rättvist. Dörren till förhandlingarna står fortfarande öppen och alla parter borde därför fortsätta söka en lösning. Statsminister Juha Sipiläs bedömning är att inget nytt sker i ­förhandlingarna om Grekland denna vecka. Nu väntar man på ­resultatet av folkomröstningen. Sipilä tror dock inte att problemen sprider sig till övriga krisländer inom eurozonen. Historien visar att samarbete leder till fred och välstånd och ­nationalism till krig och förödelse. Det ligger därför i hela Europas intresse att hindra en fullständig kollaps i Grekland.