Turerna kring Fennovoimas kärnkraftsprojekt i Hanhikivi blir allt märkligare. I tisdags, en timme innan tidsfristen gick ut, lämnade Fennovoima in bygglovsansökan till Arbets- och näringsministeriet. Dessutom kompletterades ägarbasen i Fennovoimas kärnkraftsprojekt i sista stunden av en överraskande aktör. Den nya ägaren i kärnkraftsbolaget Voimaosakeyhtiö SF är det kroatiska energibolaget Migrit Solarna Energija med en andel på nio procent. Migrit Energija blir nu den tredje största ägaren i Fennovoima efter Rosatoms dotterbolag Raos Voima med 34 procent och Outokumpu med drygt 12 procent. Det betyder i teorin att Fennovoima når upp till kravet på 60 procents inhemskt ägande, eftersom EU- och EES-länder också räknas som inhemska i det här sammanhanget. Frågetecknen kring Migrit Energija är dock många. Bolaget har ett eget kapital på 26 000 euro medan investeringen i Fennovoima kommer att kosta bolaget drygt en halv miljard euro. Ett litet bolag med ovanligt stora muskler? Allt tyder dock på att kroatiska Migrit Solarna Energija är en del av Inteko, ett av Rysslands största investerings- och byggbolag. Inteko ägs av oligarken Mikail Shishkhanov, som också är delägare i Rysslands största bank MDM (VBL 1.7). Det kan vara förklaringentill varför Migrit Energija har så stora muskler. Men det betyder i så fall att Migrit är ryskägt, vilket innebär att den ryska andelen i kärnkraftsbolaget Fennovoima stiger till 43 procent. Kravet på ett 60-procentigt inhemskt ägande är centralt för att ministeriet ska kunna fortsätta behandlingen av bygglovsansökani enlighet med kärnenergilagen. Behandlingen uppskattas pågå i minst två år. Efter granskandet av ägargrunden ska Strålsäkerhetscentralen göra sin bedömning. Om ministeriet kommer fram till att kravet inte uppfylls skickar det en proposition till statsrådet om att avslå bygglovsansökan utan någon fortsatt behandling. Tidigare i vår var planen att Fortum skulle gå in som ägare i Fennovoima med en andel om 15 procent, vilket skulle ha uppfyllt kravet på inhemsk ägande med råge. Som villkor satte Fortum ett köp av det ryska vattenkraftsbolaget TGC-1. Tanken var att grunda ett sambolag med Rosatoms dotterbolag för att driva verksamheten, men därav blev tydligen intet. Återstår så att se hur Rosatom agerar ifall konstruktionen med Migrit Energija inte får grönt ljus av de finländska myndigheterna, kanske Fortum då får ett bud de inte kan motstå. Det problematiska i upplägget kring Fennovoima bekräftas av att det varit svårt, om inte omöjligt, att finna trovärdiga investerareinom EU-området. Det tyder på att investerarna endera inte tror på affärsidén, att kärnkraftverket blir lönsamt. Eller att investerarna av olika orsaker inte har förtroende för huvudmannen i projektet. Projektet lider med andra ord av ett stort trovärdighetsproblem. Trovärdigheten har heller inte stärkts av de snabba svängningarna kring ägarbasen. Så här stora och omfattande projekt bör vila på stabilare grund än vad som nu är fallet. Tyvärr verkar den försämrade säkerhetspolitiska situation i Europa avspegla sig också på detta projekt. Energipolitik och säkerhetspolitik går ju som bekant hand i hand. Lyckligtvis ligger avgörandet helt i finländska händer. Men det kräver kurage av våra beslutsfattare. Aldrig har tröskeln för större satsningar på inhemsk förnybar energi varit lägre.