Yrkesinriktad rehabilitering?

Pensionsåldern höjs och arbetskarriärerna ska förlängas, men samtidigt planerar regeringen dra mattan undan arbetsrehabiliteringen, en rehabilitering som utvecklats för att upprätthålla medborgarnas arbetsförmåga. Den ekvationen går inte riktigt ihop. De två formerna för arbetsrehabilitering som erbjudits medborgarna under många år förkortas Aslak och TYK. Dessutom finns beräkningar som säger att två av tio som lyckas med sin arbetsrehabilitering bekostar det hela. De bekostar alltså de resterande åtta som kanske inte lyckas. Efter ett långt utredningsarbete på sju år var det tänkt att de två formerna skulle dras in och ersättas av en ny form; AURA som skulle träda in vid årsskiftet. I regeringsprogrammet konstateras dock att AURA-rehabiliteringen upphör från och med ingången av 2016, alltså innan den skulle ha inletts. Det är fråga om en rehabiliteringsform som planerades bli införd från ingången av 2016. Rehabiliteringen kombinerar Aslak- och TYK-rehabiliteringen och anslaget skulle ha omfattat 20,6 miljoner euro per år. Den finansieras av sjukförsäkringen, varav statens finansieringsandel är 44,9 procent och de försäkrades 55,1 procent. Enligt Andrei Ianchine, överläkare och ansvarig för den svenska verksamheten vid Härmä Rehab Center, kommer regeringens intentioner som en chock. Det enda man vet är att bägge nuvarande programmen, Aslak- och TYK-rehabiliteringen, upphör och att det inte finns ersättande verksamhet från nästa år. Företagen i rehabiliteringsbranschen arbetar långsiktigt och fortbildar kontinuerligt sin personal för att kunna möta de kvalitetskrav som rehabiliteringsverksamheten kräver. Därför är det minsta man kunnat kräva av regeringen att det finns en övergångsperiod vid byte av system eller nedkörning av befintliga system så att aktörerna på marknaden hinner anpassa verksamheten och se sig efter nya kundgrupper, nya koncept. Regeringens beslut väcker därför en hel del frågor. Upprätthållande av arbetsförmågan är framför allt viktigt på yrkesområden med det största antalet fysiska och psykiska belastningsfaktorer. Arbetskarriären kan förlängas genom flexibla arbetstider och ändrade arbetsuppgifter, om funktionsförmågan försämras. Men ibland behövs utomstående hjälp, och där har Aslak- och TYK-rehabiliteringen varit ett användbart alternativ. Urvalsprocessen för de personer aktiva i arbetslivet som kan komma ifråga för en arbetsrelaterad rehabilitering är lång och omfattande. Själva rehabiliteringen genomförs i olika perioder och programmet som helhet sträcker sig över flera kalenderår. Därför kräver deltagandet i ett rehabiliteringsprogram framförhållning av alla involverade: arbetsgivaren, arbetstagaren och den som står för rehabiliteringen. Enheten i Härmä är den enda i landet som erbjuder arbetsrehabilitering på svenska, och det är hit 800 finlandssvenskar åker varje år för sin rehabilitering. I Härmä har man nu fått beskedet att FPA drar in stöden redan vid utgången av augusti. Det innebär att det från september i år kan bli slut på den här verksamheten. Klienterna har nu informerats om att höstens kurser ställts in. Det enda man enligt Andrei Ianchine vet, är att Aslak- och TYK-rehabiliteringen, upphör och att det inte finns ersättande verksamhet från nästa år. Varken på svenska eller finska. Det är obetänksamt att skrota ett fungerande lönsamt system utan att ersätta det med det nyutvecklade AURA. Det här är definitivt ett beslut som regeringen Sipilä får riva upp.