Konsekvenserna av omröstningen är fortfarande ovissa. Många greker som kämpar med begränsningarna i kapitaltillgångar som tillåter att bara ta ut 60 euro i dagen är oroliga för att ett nej skulle innebära ett utträde ur euron. Kriskänslan byggdes upp ytterligare av att den europeiska stödfonden ESM uppgav att Grekland officiellt är oförmögen att betala sina skulder. Stödfonden uppgav ändå att den inte kommer att kräva tillbaka pengarna genast. Tsipras sade på fredagen att han kräver att landets skulder skärs med 30 procent och att lånen förlängs med 20 år. Jämnt införs söndag Grekerna kommer att rösta om att godkänna eller förkasta lånevillkoren på söndag. Inför folkomröstningen har ja- och nej-sidorna i praktiken lika stort stöd. En opinionsmätning som den grekiska tidningen Ethnos gjort visar att nästan 45 procent av grekerna godkänner lånevillkoren, medan 43 procent kommer att rösta emot dem. Undersökningens felmarginal var 3,1 procentenheter åt båda hållen. Var tionde av de svarande hade ännu inte beslutat vilken sida de står på. Majoriteten av grekerna, det vill säga 74 procent, vill ändå behålla euron, enligt tidningens opinionsmätning. Endast 15 procent var för att återinföra den egna valutan, drakman. Bankerna öppnar på tisdag De grekiska bankerna väntas öppna igen på tisdag. Bankernas kapitaltillgångar räcker enligt chefen för Greklands bankförbund, Louka Katsel, ända till måndagen, men efter det beror Greklands situation på ECB. Den europeiska centralbanken ECB:s vicedirektör Vitor Constancio sade på fredagen att det är möjligt att ECB beviljar mer nödlån åt de grekiska bankerna om grekerna godkänner lånevillkoren i folkomröstningen på söndag. Om det blir ett nej i folkomröstningen blir det enligt Constancio svårare att hitta en gemensam lösning. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sade att Greklands ställning i de kommande låneförhandlingarna försämras drastiskt om grekerna beslutar att förkasta lånevillkoren. Greklands regering har uppgett det motsatta.