Det är sällan det rapporteras goda nyheter om lantbruket. Inte heller 2015 har bjudit på några sådana, och bättre verkar det inte bli. Det är inte bara vädret som ställt till problem – skördarna väntas bli mindre än på länge på grund av vätan. Dock ett övergående problem som inga jordiska makter kan påverka. Ett knepigare kapitel är marknadsläget. Där ser det dystert ut på de flesta områdena. Speciellt kärvt är det inom mjölk- och svinsektorerna. En starkt bidragande orsak är Rysslands importblockad till följd av EU-ländernas sanktioner på grund av läget i Ukraina. Nyligen tillkännagav Ryssland att blockaden fortsätter åtminstone ett år till. Och någon lösning av krisen i Ukraina är inte sannolik inom en nära framtid. En del länder har lyckats kompensera bortfallet med export till andra länder. I Finland har det inte lyckats nästan alls, åtminstone inte vad beträffar griskött. Många befarar att situationen blir bestående eftersom Ryssland samtidigt både bygger upp egen produktion och utvecklar andra importkanaler. Inom mjölksektorn har producentägda Valio valt en egen strategi. Andelslaget satsar på mejerier i Ryssland med rysk mjölk. Hur detta ligger i finländska mjölkbönders intresse är inte all­deles uppenbart. Möjligen upprätthåller det Valios varumärke i landet så att exporten från Finland lättare kan återupptas om eller när handelsembargot upphör. Samtidigt lär Valio knappast säga upp kontraktet med de ryskaleverantörerna när den dagen kommer. Det krävs alltså fort­farande en satsning och ökning av totalvolymen för att återfå tidigare marknadsandelar för finländsk mjölk. De finländska lantbrukens inkomst har minskat med 40 procent under se senaste åren (Landsbygdens Folk 24.7). Det skulle betecknas som ett synnerligen allvarligt läge inom vilken bransch som helst. Skillnaden mot många andra branscher är att lantbruket helt saknar möjlighet att prissätta sina egna produkter. Den saken ombesörjs av börs och handel. Och låga priser märks sällan för konsumenterna i samma utsträckning som för producenterna. Ett exempel är gurkpriset, som tidvis i sommar varit rekordlågt för producenterna medan butikspriset förblivit detsamma (Syd-Österbotten 25.7). Dessutom ökar importen av livsmedel, trots låga priser och överutbud av inhemska produkter. En följd av prispressen blir på sikt att den sedan länge pågåendestrukturförändringen påskyndas. Stora gårdar blir ännu större för att uppnå större marginaler. Små gårdar ser sig tvungna att av­sluta verksamheten på grund av bristande lönsamhet. Det är en utveckling som till viss del kan styras av staten via stödpolitiken. Stoppet i handeln med Ryssland är en direkt följd av politiska beslut. Det kan också alltid diskuteras om det finns ett egenvärde i att bibehålla familjelantbruk, och i vilken mån staten ska finansiera jätteanläggningar. Lantbruket är i allt mera utelämnat åt marknadens nycker. Men både konsumenter och producenter bör kunna förvänta sig att politiken ska möjliggöra att vi har inhemsk mat på våra bord även i framtiden.