Inrikes
3.8.2015
Sipilä: Regeringen styr inte organisationerna
Statsminister Juha Sipilä (C) säger att regeringen inte kommer att diktera hur arbetsmarknadsorganisationerna ska gå till väga för att nå de uppsatta målen. Kompletterad kl. 13:23.
Med samhällsfördraget vill regeringen nå fem procents förbättring i konkurrenskraften. Målet för fördraget är att minska arbetsenhetskostnaderna med fem procent och att förbättra arbetstagarnas omställningsskydd.
Regeringen presenterade på förmiddagen fyra mål för arbetsmarknadsorganisationernas ledare.
Regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna ska före den 21 augusti förhandla fram mera precisa mål för arbetsmarknadsparterna, en agenda samt en tidtabell som sträcker sig till slutet av januari 2017.
Den före detta riksförlikningsmannen Juhani Salonius, som regeringen som väntat utnämnde till utredningsman för samhällsfördraget, utreder förutsättningarna för att nå ett samhällsfördrag.
Statsminister Juha Sipilä (C) säger att regeringen inte kommer att diktera hur arbetsmarknadsorganisationerna ska gå till väga för att nå de uppsatta målen. Bland annat har man föreslagit att höja arbetstiderna för att nå de uppsatta målen.
Sipilä betonade tillsammans med finansminister Alexander Stubb (Saml) och arbetsminister Jari Lindström att regeringen menar allvar.
– Nu diskuterar vi om vad vi kan göra och inte om vad vi inte ska göra. Alla måste ge efter och vara ödmjuka, sade Sipilä under presskonferensen i Villa Bjälbo i dag på förmiddagen.
Palola: Sitsen svårare för arbetstagarna
Arbetsmarknadsorganisationernas ledare försäkrade att de är villiga att känna efter på fördraget. Både arbetsgivar- och arbetstagarsidan konstaterade att det är värt att försöka nå ett samhällsfördrag.
Tjänstemannacentralorganisationen STTK:s ordförande Antti Palola sade att fördraget är en svårare fråga för löntagarsidan än för arbetsgivarsidan. Han betonande ändå att det är viktigt att förhandla och att komma överens.
Även Akavas ordförande Sture Fjäder konstaterade att arbetstagarna måste bära ett ansvar för målen med vilka man nu försöker förbättra Finlands konkurrenskraft och sysselsättning.
Jyri Häkämies, vd för Finlands näringsliv EK, sade att EK binder sig till processen, eftersom de möjliga besparingarna och skatteåtstramningarna skulle vara extremt skadliga.
Om samhällsfördraget blir av och åtgärderna av det är mätbara i mars 2017 och de är tillräckliga, avstår regeringen från de villkorliga besparingarna och skattehöjningarna på 1,5 miljarder euro. Dessutom är regeringen beredd att stödja fördraget med betydande inkomstskattelättnader.