Med snabba skär och kvicka händer åker Artur Gavrus runt med pucken på isen. Innan försvararna vet ordet av ringer pucken in via stolpen. Den 21-åriga vitryssen kommer från Dinamo Minsk i den ryska ligan KHL och tänker göra mål för Sport. – Jag har blivit väl bemött av klubben och spelarna här i Vasa. Jag har bara varit här i en vecka men det känns redan som om jag är en i gänget. Nu vill jag visa att jag är värd förtroendet, säger Gavrus. Efter två bra säsonger i den nord­amerikanska ishockeyligan för juniorer (OHL) draftades anfallaren av New Jersey Devils och flyttade sedan tillbaka till Vitryssland för att spela för Dinamo Minsk i KHL. Efter två säsonger med för lite speltid valde Gavrus att flytta till Sport. – Jag har alltid gillat att göra mål och spela i powerplay. När jag förstod att Minsk inte såg mig som en av deras topp sex anfallare visste jag att det var tid för ett miljöombyte. Även om 21-åringen verkar ha flugit under storklubbarnas radar finns det ingen brist på erfarenhet. Gavrus har som kapten lett Vitrysslands juniorlandslag i två VM-kval och stått för poängen 10+11=21 på tio matcher. I våras spelade han åtta matcher i VM i Tjeckien och stod för poängen 2+3=5. På onsdag kväll kommer Gavrus att gå in i första kedjan bredvid fransmannen Charles Bertrand och Joonas Komulainen då Sport möter Hermes. – Mitt mål är att spela i NHL om några år. Om det ska bli verklighet måste jag göra bra ifrån mig i Sport. Tränaren (Tomek Valtonen) vill att jag ska göra bra ifrån mig offensivt, men poängterar varje gång att jag inte får ge efter i försvaret. Det gillar jag. Skiljer sig tankesättet i Sport från det du är van vid i KHL? – Ja, ganska mycket faktiskt. I Minsk låg fokus mest på anfallsspecifika saker för mig i stället för helheten, här är det annorlunda. Kan du ge något exempel? – På träningarna körde anfallarna nästan aldrig fysiska en mot en-kamper nere i hörnen. Här gör vi det på varje träning. Träningarna här är tuffare rent fysiskt. Gavrus verkar vara ivrig att få inleda säsongen, men vet att det inte kommer att bli någon dans på rosor. – I mina ishockeykretsar har FM-­ligan alltid fått beröm. Jag vet att den är en av världens tuffaste ligor och att det spelas ett fysiskt spel. Men jag gillar utmaningar och vill ge hundra procent för laget.