– Det handlar om jämbördiga parter som känner ömsesidig respekt för varandra. Det erbjuder en lukrativ jordmån för att lära oss av varandra. Förvärvet av Åbovarvet och den nya kapaciteten hade enligt Meyer en snabb positiv följdverkan då rederiet Carnival fattade beslut om att köpa nya lyxkryssare. Med full orderbok till 2020 är läget ypperligt för nytänk och investeringar. Det finns ändå inget självändamål i att harmonisera produktionen vid koncernens varv i Papenburg och Åbo, säger Meyer. – Vi har två expertorganisationer som gör saker och ting på lite olika sätt, vilket nödvändigtvis inte är något illa. Åbo arbetar mer med underleverantörer, men det fungerar, så varför ändra något? Målet är en symbios, säger Meyer, och nämner azipod-framdrivningssystemet, som ABB tog fram på 1980-talet. – De utvecklade produkten, men Åbovarvet modifierade fartygsskroven på ett sätt som tog fram uppfinningens fulla potential. Vi vill hitta sådana vinn-vinnlägen. Åbovarvet konkurrerar inte med pris utan med avancerade produkter, säger Meyer. Varvsindustrin uppfattas kanske som gammalmodig, men så är inte fallet, säger han. – 3D-simulering på dator optimerar stålstrukturerna så att värdet för kunden ökar med fler hytter och andra utrymmen. Andra varv har svårare med det här. Konkurrensen blir bara hårdare. Meyer är imponerad över utbildningssatsningarna i Sydkorea, där han själv arbetat på varv. – De lär sig ändå inte så mycket om problemlösning. De arbetar fler timmar men produktiviteten är inte alltid den bästa. Kina är ett frågetecken, säger Meyer. – Vad händer då kineserna vill ha egna fartygsoperatörer, inte amerikanska? Då kanske de också väljer kinesiska varv. Vår utmaning är att alltid erbjuda en mer attraktiv lösning. Det gäller att vara redo. (FNB–SPT) Bildtextalternativ: –  – Lyxkryssare ska ge passagerare wow-effekter men också följa rederiets signaturstil, ge en känsla av något bekant, säger Jan Meyer, som representerar familjeföretaget Meyer Werfts sjunde fartygsbyggargeneration.