Vasa överväger att stänga bibliotek och skolor. Bildningshärdar, sa man förr. De finska lågstadierna i Vapenbrödrabyn, Orrnäs och Brändö är hotade. Biblioteken i Brändö, Roparnäs, Sunnanvik och Merikart (Lillkyro) är hotade. Biblioteket i Sundom fanns i ett skede med på listan men har strukits. Sundomborna kan tacka det relativt långa avståndet till huvudbiblioteket för den saken. En tillbakablick till anno 1929: Invid Brändö torg reser sig ett nytt imponerade stenhus i två våningar. Arbetarstadsdelen har som först­a stadsdel i Vasa fått ett eget bibliotek. Antagligen var steget över tröskeln till det lägre för den bok-ovane än steget över tröskeln in till biblioteket i stadens fina centrum. 2015 har den som stiger över tröskeln till Brändöbiblioteket bland annat tillgång till trådlöst internet. Den som har konstnärsambitioner kan boka ett avgiftsfritt utställningsutrymme. B­iblioteket är det populäraste av de sju filialbiblioteken, trots att det i motsats till flera andra filialer inte har draghjälp av en skola i samma byggnad. Får man känna annat än lite nostalgisk sorg ifall Vasas äldsta filial­bibliotek faktiskt skattar åt förgängelsen? Finns det rum för en protest? Budet från kultur- och biblioteksnämndens ordförande Raij­a Koivisto-­Rasmussen har varit att ett eller flera av biblioteken på listan ska bort, som ett steg mot det sparmål på fem procent biblioteks­sektorn ålagts. Stängs bibliotek faller den interna hyra bibliotekssektorn betalar till staden bort. Den är drygt 80 000 euro för Brändös del, drygt 60 000 för Roparnäsbiblioteket. Man skulle ju föreställa sig att Brändöbiblioteket sitter tryggast. Å andra sidan: på Brändö finns universitetsbiblioteket Tritoni­a, sinnebilden för det nya utbildningsinriktade Brändö och öppet också för den som inte är inskriven vid en högskola. Har platsernas betydelse minskat i och med att ”allt” finns tillgängligt via mobiltelefonen? Nja, platser där människor möts IRL (”in real life”, i verkliga livet) kommer alltid att behövas för att det ger mer och annat än vad digital informationssökning ger. Men vissa allmänna mötesplatser blir, som det nu ser ut, färre. Den finska skolan i hörnet av Wolffskavägen och Brändövägen är än mer rotad i Brändös mylla än biblioteket eftersom den har anor ända sedan 1896. Den presenterar sig som en byskola mitt i stan och är utöver det en skola i tiden, med status som Unicef-skola. Det betyder att Brändö skola har ambitioner att fostra till globalt tänkande och toleran­s, ett naturligt val eftersom skolan har många invandrar­elever. Som underlag för Vasa stads beslut att gallra i skolnätet finns en utredning som visar att utrymmena inte utnyttjas till­räckligt effektiv­t i de tre hotade skolorna. Utöver Brändö är det alltså s­kolorna i Vapenbrödrabyn och Orrnäs det gäller. Den förstnämnda är en liten kvartersskola med enbart ettor och tvåor, den senare en ”skogsnära” skola som satsar på natur och miljö. En stängning av dessa tre skulle ge en minskning av fastighetskostnaderna med 600 000 euro. Skolan är en faktor som förankrar ett barn i dess absoluta när­miljö – när skolan finns i den absoluta närmiljön. Det som går förlorat när en skola stänger är svårt att uppskatta i termer av euro och cent och väger lätt när stadens ekonomi är i gungning.