Det visar en rapport från svenska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, som har granskat de senaste 30 årens forskning. – Det är en signal som bör tas på största allvar. Arbetsmiljön är inte bara något som kan göra en lite ledsen – utan faktiskt svårt sjuk om den är dålig, säger Töres Theorell, professor och ordförande i projektet. Press och höga krav Vad i arbetsmiljön som har betydelse varierar något mellan de olika sjukdomarna. Den som upplever sig ha små möjligheter att påverka, och samtidigt alltför höga krav, utvecklar till exempel oftare hjärtsjukdom än andra. Detsamma gäller personer som upplever att de har lågt stöd, att arbetet är pressande, att anställningen är osäker, som jobbar natt eller utsätts för buller. För stroke påverkar främst upplevelser av låg kontroll, skiftarbete och exponering för joniserande strålning. Sambandet kan inte bortförklaras med livsstilsfaktorer, som rökning, stillasittande och dåliga familjeförhållanden. – Det är olika komponenter som lägger sig på varandra. Har man det taskigt hemma och taskigt på jobbet blir det ännu värre förstås. Och har man ett bra familjeliv kan man klara ett farligt arbetsliv bättre. Men det är ändå så att arbetsmiljön har en egen effekt, säger Töres Theorell. Chefer måste förändra Kvinnor och män som utsätts för samma typ av riskfaktorer får samma relativa ökning av hjärt-kärlsjukdom, men män drabbas oftare i yngre ålder än kvinnor, och därmed oftare under de år då de fortfarande arbetar. Med bättre arbetsmiljöer skulle färre drabbas av hjärtsjukdom, enligt Theorell. – På samhällsnivå betyder de här riskerna mycket. Arbetsgivare och chefer måste ta till sig kunskapen mer aktivt och förändra arbetsmiljöer som tydligt innebär risker för anställdas hälsa, säger Töres Theorell.