Kristliga värderingar betyder nåd, närhet och social rättvisa, att värna om de svagaste. Ansvarslöshet, cynism, människoförakt och likgiltighet är de största synderna som vi måste strida mot. Dess­utom håller Finland på att bli ett välfärdsmuseum. Den linjedragningen gjorde Sari Essayah efter att hon på fredagen enhälligt valts till ny ordförande för Kristdemokraterna (KD). Essayah efterträder Päivi Räsänen som lett partiet sedan 2004. Essayah tar över ett parti i nedförsbacke. I riksdagsvalet 2003 samlade KD 150 000 röster, men vid valet i våras hade röstetalet sjunkit till 105 000, vilket gav partiet fem riksdagsledamöter. Räsänen koncentrerade sig på familjepolitik, och hennes värdekonservativa uttalanden om bland annat sexuella minoriteter ledde till att folk i protest skrev sig ur kyrkan. Sari Essayah vill fokusera på nya politiska utspel: Ekonomi, social rättvisa och sysselsättning är hennes kärnfrågor. I praktiken talar vi om nyansskillnader jämfört med partiets nuvarande linje. Essayah företräder en stram ekonomisk politik, motsätter sig fördelningen av flyktingar inom EU, motsatte sig ett tredje stöd­paket till Grekland och företräder en traditionell familjepolitik. Hon motsätter sig den könsneutrala äktenskapslagen och har också undertecknat medborgarinitiativet om att vårdpersonal ska få rätt att neka till att utföra abort. Essayah klargjorde direkt att KD inte kommer att förena sig med de partier som kräver att skuldsättningen ska öka. Däremot vill man förbättra företagarnas avdragsmöjligheter. Partiet har dock en utmaning i att finna sin roll i oppositions­politiken tillsammans med Vänsterförbundet, SDP, De gröna och SFP, eftersom det inte verkar finna speciellt många gemensamma frågor att driva. Tvärtom verkar KD ha mera gemensamt med regerings­partierna, speciellt i de värdekonservativa frågorna. Undantaget utgörs av nedskärningarna inom bildningsväsendet där KD kan tänkas göra gemensam sak med SDP i en interpellation. Låt vara att KD i den senaste regeringen var med och beslöt om de nedskärningar i utbildningen som kommer att förverkligas av regeringen Sipilä. KD kommer också att presentera sin alternativbudget senare i höst. Med ett understöd som dalat till treprocentsnivån borde KD förnya sig för att inte helt marginaliseras. Och då räcker det inte med att välja en trevlig person till ordförande och hoppas att ordförandens personliga popularitet ska ge partiet ett lyft. Men det är betydligt lättare att byta ordförande än att ändra på partiets värdekonservativa linje eftersom det just är de värdekonservativa värderingarna som utgör grunden för partiets existens. Att ge avkall på sina värderingar och ändra på grundkonceptet vore ju att såga av den kvist man sitter på. Därför kommer KD:s förnyelse inte att innebär någon specifik linjeändring. Nåden och omsorgen består. Det innebär att partiets popularitet kommer att variera utgående från hur värderingarna i samhället fluktuerar. Ändringen består främst i att partiet nu fått ett nytt ansikte med en annorlunda framtoning och kommunikation, och därigenom färre kontroverser. På kort sikt finns därför ingenting som tyder på att ordförande­bytet nämnvärt skulle påverka understödet för KD.