Ledningen för statliga järnvägsbolaget VR har drabbats av panik och drar i nödbromsen. Orsaken är att antalet passagerare inom fjärrtrafiken under perioden april–juni minskade med över sex procent. Det innebar en rörelseförlust på kvartalsnivån med 1,9 miljoner euro. Därför ska VR sänka sina kostnader med 50 miljoner euro och avskeda upp till 570 anställda. Det innebär att minst 37 turer i den tvärgående trafiken försvinner i oktober. Främst drabbar detta den västra delen av landet, bland annat försvinner sju dagliga turer mellan Vasa och Seinäjoki. Monopolbolaget VR uppger att bolaget drabbats av lågprisbussarnas inträde på marknaden. Genom det konstaterandet medger VR att man inte klarat marknadsanalysen speciellt bra. I den ökade konkurrensen inom långdistanstrafiken har VR helt enkelt missbedömt situationen och spelat bort sig själva genom en alldeles för hög prisnivå på biljetterna. För att klara sig i konkurrensen måste VR därför sänka biljettpriserna. Enligt VR:s vd Mikael Aro klarar bolaget inte av att sänka priserna utan att se över kostymen och sänka sina egna kostnader (HS 29.8). För att sedan åter sänka priserna och locka fler passagerare. Hittills har man dock gjort tvärt om. Enbart under de sex senaste åren har bolagets personal i och för sig minskats med 4000 anställda, men i stället för att sänka priserna beständigt så har priserna höjts. Visst har man experimenterat med kampanjpriser och då kunnat öka passagerarantalet, men tydligen har man inte klarat av att dra de rätta slutsatserna av detta. VR verkar helt enkelt vara ett mammutföretag som reagerar med mycket stor fördröjning på marknadsförändringarna. Ett typiskt fenomen för ett bolag i monopolställning. Tröskeln för att trimma organisationen är hög eftersom hotbilderna saknats. Nu är dock situationen en annan. Lågprisbussarna har kommit för att stanna, dessutom torde VR:s monopol på fjärrtrafiken upphöra 2019, och då konkurrensutsätts upphandlingen. Risken finns då att privata aktörer plockar russinen ur kakan vilket i så fall riskerar göra VR:s situation ännu besvärligare. Samtidigt visar erfarenheterna från Sverige och Tyskland att tågtrafiken efter upplösandet av monopolet lyckats öka sina marknadsandelar jämfört med andra trafikformer. En märklig ingrediens i denna soppa utgörs enligt konkurrensrådet Seppo Reimavuo vid Konkurrens- och konsumentverket av att VR intäktsförde 100 miljoner euro till staten under sin förra redovisningsperiod. Och nu ska så VR plötsligt sänka kostnaderna med 50 miljoner euro och avskeda nästan 600 personer. Ett statligt bolag ska givetvis inte upprätthålla affärsverksamhet som inte står på en hållbar grund, men vet nu den vänstra handen vad den högra handen gör? För Vasaregionens del är indragningen av sju dagliga tågturer dåliga nyheter. En studie- och exportstad som Vasa är mycket beroende av fungerande förbindelser. Varför ska ett statligt bolag försämra utvecklingsmöjligheterna för den region i landet som nu är den drivande? VR drar i nödbromsen utan att se helheterna.Indragna turer är slutgiltiga lösningar som kastar VR in i en negativ spiral, och som knappast ökar passagerarantalet och lönsamheten för någon annan än de konkurrerande bussbolagen. Det låter inte som en vinnande strategi.