De närmaste veckorna förs troligtvis heta diskussioner om frågan i regeringen. Enligt regeringsprogrammet ska det bli högst 19 områden, ett antal som passar Centern väl. Utrikeshandels- och utvecklingsminister Lenita Toivakka (Saml) som sitter med i spetsprojektgruppen för välfärd vill däremot se en utredning om fem områden. En expertgrupp som gav sin rapport för några veckor sedan rekommenderade 9–12 områden. Den svenskspråkiga vården kommer att beaktas när man säkerställer sig om att reformen blir grundlagsenlig, säger Rehula. – Tiden får utvisa om det inverkar på antalet områden. Rehula, Toivakka, social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä (Sannf) och kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C) presenterade regeringens spetsprojekt inom välfärdssektorn och olika reformer på torsdagen. Ministrarna försäkrade att de kommer att hitta en lösning i fråga om antalet vårdområden. Avsikten är att de nya självstyrelseområdena ska överta social- och hälsovården från början av 2019. Regeringens mål är att ge lagförslaget om vårdreformen till riksdagen i oktober nästa år och att den ska träda i kraft i juli 2017. Men före det är det många frågor som ska lösas, inte minst finansieringen. Expertarbetsgruppen rekommenderade att vården finansieras med en statlig skatt. Enligt regeringsprogrammet ska finansieringen ske antingen via kommunerna eller via staten. Toivakka säger att det är sannolikare att det blir ett statligt arrangemang. Också finansieringsmodellen ska avgöras före slutet av oktober. En sak som vållar regeringen huvudbry är kommunernas iver att lägga ut sin hälsovårdsservice till privata företag med långa kontrakt och att investera i nya sjukhus- och andra byggnader. Just nu planeras byggprojekt för 3,7 miljarder euro runtom i landet. – 3,7 miljarder i väggar! Om de alla byggs kan vi glömma vårdreformens effekt på hållbarhetsunderskottet. Någonting måste göras, säger Rehula. Frågan är inte så enkel att lösa eftersom kommunerna har autonomi. Regeringen planerar bland annat att utreda de boendebaserade socialbidragen. Mäntylä säger att avsikten är att utreda hur hållbar socialbidragsstrukturen är med tanke på arbetslösheten, den ekonomiska utvecklingen och den åldrande befolkningen. Det ska också utredas hur ändamålsenligt bidragen är riktade. – Det är nödvändigt att gå igenom hela systemet. Vi gör lagändringar om det finns behov. Ett exempel är diskussionerna som förts om att vi betalar socialbidrag utomlands i situationer där det kan ses som ett indirekt sätt att stöda brottslighet, säger Mäntylä med syftning på personer som åkt till Syrien för att strida.