Det kan kännas som om terrorn krupit allt närmare­ oss den senaste dryga veckan. Först var det attackerna i Paris. Sedan var det händelserna i deras spår – polisens tillslag mot en lägenhet i Paris, och hot bland annat mot en fotbollsmatch i tyska Hannover. Samtidigt gick Ryssland ut officiellt med upp­giften om att en bomb orsakade flygkraschen i Egypten den 31 oktober. Terrororganisationen IS har tagit på sig skulden även för detta. I onsdags förhöjde säkerhetspolisen hotnivån i Sverige. I torsdags greps den man som uppen­barligen var den direkta orsaken. Detta i Boliden i anslutning till boende för asylsökande. Enligt åklagare planerade han ett terrordåd i Stockholm. I går gick tidningen Pohjalainen, liksom i början av året, ut med uppgifterna om att IS ska ha försökt värva folk även i Vasa hösten 2014. Källan då liksom nu är Vasa vuxenutbildnings­centers utbildningschef Juha Tuomikoski. Han misstänker nu att huvudpersonen bakom värvnings­försöken var den vid tiden i Åbo bosatta Awat Hamasalih. Han greps nyligen för misstankar om förberedelse till terrorbrott i Italien. Skyddspolisen (Skypo) vill varken dementera ­eller bekräfta. Oavsett om uppgifterna stämmer eller inte, kan intrycket ändå bli att faran finns nära, kanske mitt i bland oss. Det här är naturligtvis en del av vad terrorister vill åstadkomma. Rädsla och en känsla av att ­ingen går säker. Det är känt att värvningar skett i Finland, och omkring 70 personer har begett sig till Syrien för att strida. 300 personer anses ha kopplingar till terror­organisationer. Skypo betraktar visserligen hot­bilden i Finland som högre än för ett år sedan, men har inte höjt nivån ytterligare den senaste veckan. Hotet om planmässiga attacker från terror­organisationer är fortfarande lågt, enligt Skypo i början av månaden. Finland och övriga Europa är fortfarande trygga länder. Inte minst i jämförelse med de länder därifrån de asylsökande kommer. Ändå kan inte heller Finland blunda för allvaret. Även i vårt land finns de som sympatiserar med, och är beredda att slåss och dö för, den fascistoida­ mördarsekt som allt mer börjar likna en stat i ­Syrien och Irak. Män – de är oftast män – som också återvänder hit, eller som söker sin tillflykt här. Statsminister Stefan Löfvén (S) sade i torsdags att Sverige varit för naivt när det gäller terrorhotet. Till den svenska regeringens förslag hör nu ökad elektronisk övervakning på bred front. Det är ­naturligtvis åtgärder som måste vägas mot frågor om integritet och skydd för privatlivet. Det finns alltid en risk att behovet av konkret handling i liknande situationer leder till överdrivna åtgärder som inte alltid ens är de mest effektiva. Den svenska regeringen föreslår också ett krav på biometriska pass vid Schengenområdets yttre gränser. Skärpta gränskontroller, såväl nationella­ som vid EU:s yttre gränser, är heller ingen ­oproblematisk fråga. Kring just detta möttes i går EU:s ­inrikesministrar i Bryssel. I Finland infördes stickkontroller efter attacken­ i Paris, och mer omfattande passkontroller har ­inte uteslutits (Yle 15.11). Det kan självfallet drabba oskyldiga asylsökande. Samtidigt måste myndig­heternas förebyggande åtgärder, liksom när det gäller all brottslighet, sättas in där det är sannolikt att brottslingar finns och rör sig. Detta är akuta, tillfälliga åtgärder. Det lång­siktiga arbetet med att bearbeta grogrunden för radikalisering och extremism förutsätter en rad olika, brett upplagda insatser. Inte minst handlar det om socialt arbete och före­byggande av segregation. Det måste också förut­sättas att de muslimska samfunden gör sitt ­yttersta för att motarbeta de avarter som trots allt agerar i religionens namn och riktar sina rekryterings­försök till församlingarna. Det är ändå allt skäl att minnas att det aldrig finns en enda enkel förklaring, såsom en religion, till att någon ansluter sig till extremistiska eller andra kriminella rörelser. Den som tror det har fallit in i samma slags svartvita tankemönster som terroristerna.