Klaganden ansåg att Vasabladet brutit mot Journalistreglerna (JR) och därmed god journalistisk sed. Opinionsnämndens friande beslut fattades med rösterna 11–1. En medlem ansåg att Vasabladet brutit mot reglerna. Nedan anmälan, genmäle och nämndens motivering och beslut samt den avvikande åsikten: Svarande: Vasabladet Ärende: Sanningsenlig informationsförmedling, korrigering av fel, eget ställningstagande Avgörande: 18.11.2015 Tidningen rapporterade om processen kring kommundirektörens avsked i nyheter, kommentarsspalter och ledare. Kritiken var tidvis skarp. De förtroendevalda som var föremål för den har dock inte krävt rätt till genmäle och inte heller begärt rättelse av eventuella fel. Friande beslut fattades med rösterna 11–1. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt.

Anmälan 18.3.2015

Anmälan riktar sig mot Vasabladets rapportering om händelserna i Vörå kommun mellan juli 2014 och februari 2015. Artiklarna är enligt de klagande ensidiga, felaktiga och stävar inte efter en sanningsenligt informationsförmedling. Tidningen har försummat läsarnas rätt att få veta vad som sker i samhället. I reportagen, ledarna och redaktörernas bloggar görs ingen distinktion mellan fakta och åsikter. Tidningen har försummat källkritik och att korrigera fel. Vasabladet har enligt anmälan också på sin webbplats publicerat läsarkommentarer som har kränkt enskilda namngivna personers integritet och människovärde. Artiklarna ”Rapporterna om Båssar innehåller oklarheter” (9.1.2015) och ”Båssars svar togs upp” (10.1.2015) är ensidiga. Det av kommunfullmäktige tillsatta utskottet kunde i princip ogiltigförklara allt som Båssar har skrivit i sitt genmäle. Vasabladet förbigick dock de sex utskottsmedlemmarnas synpunkter även om tidningen hade utskottets rapport till sitt förfogande. Insändaren ”Vi har fått nog” (13.1.2015) skrevs om till en artikel, som publicerades på VBL:s webbplats utan att motparten hade hörts. Skribenten uppmanade de förtroendevalda att gå in i fullmäktigesalen och inte komma ut därifrån förrän de har en godtagbar plan för framtiden. Av ledaren ”Vörå kommer upp ur djupet” (24.1.2015) framgår det enligt anmälan att redaktionen har gjort ett aktivt val att låta bli att läsa rapporten från det utskott som fullmäktige tillsatt. Insändaren ”Situationen i Vörå handlar om principer” (25.1.2015) har undertecknats av 23 ordinarie fullmäktigeledamöter och ersättare. Där sammanfattas det viktigaste från utskottets rapport om missförhållandena inom kommunens förvaltning. Till skillnad från insändaren 13.1.2015 skrevs denna insändare inte om till en artikel. I ”Det var en lösning” som var en kommentar till nyhetstexterna (28.1.2015) anser Vasabladets redaktör att en förlikningslösning var det mest klädsamma för alla parter. Enligt anmälan använder skribenten sig av dramatiserande retorik för att låta läsarna och framförallt Vöråborna förstå att saken ännu inte är färdigbehandlad utan att det nu är dags för förhandlingar.”Igår kväll stod 150 personer utanför kommungården och demonstrerade. De sade sig skämmas över att vara Vöråbor. De samlade in namn för att avsätta de folkvalda. Fullmäktige har alla skäl i världen att ta detta på största allvar. Med stor ödmjukhet.” I ledaren ”Tumultet kräver eftervård” (29.1.2015) är skribenten på samma linje, det vill säga att de sittande folkvalda bör avgå:”Vad skulle sittande Vöråfullmäktige ha att förlora på att pröva sitt förtroende, avgå frivilligt och utlysa nyval?” Skribenten hävdar att om de missnöjda lyckas samla ihop namn som motsvarar fem procent av de röstberättigade i kommunen bör deras krav på nyval tas upp till behandling i fullmäktige. Slutsatsen bygger enligt anmälan dock på felaktiga premisser. Nytt kommunalval kan endast anordnas om fel begåtts i själva kommunalvalet. Artiklarna ”Vörå får saftig räkning” och ”Båssarutredningen reds ut” (12.2.2015) har rubriker som evaluerar och antyder att utredningen om bristerna i kommunens förvaltning i sin tur borde utredas. ”Det var en lösning” (28.1.2015) är enligt Nyberg normal nyhetsbevakning där redaktören gav läsarna bakgrunden till vad som har hänt. Om 150 Vöråbor demonstrerar mot fullmäktige kan en redaktör nog konstatera att detta är något som fullmäktige bör ta på allvar.

Vasabladets genmäle 18.9.2015

Chefredaktör Niklas Nyberg svarar att bakgrunden är en konflikt mellan kommundirektören och en del av den politiska ledningen. Därför är saken av allmänt intresse för kommunens invånare och andra läsare. Det är mediernas uppgift att rapportera om händelseförlopp från början till slut. Tidningen har behandlat händelserna i Vörå som all annan nyhetsrapportering, det vill säga opartiskt och i enlighet med Journalistreglerna. Trots detta har parterna ändå kritiserat redaktionen för ensidig bevakning. Vasabladet har enligt chefredaktörens genmäle korrigerat väsentliga sakfel i enlighet med Journalistreglerna, antingen självmant eller på uppmaning. Tidningen gör inga korrigeringar eller kompletteringar utifrån utomståendes tolkningar. En seriös dagstidning fattar själv sina redaktionella avgöranden och låter inte utomstående påverka dessa. Nyberg skriver att debattsidorna har varit öppna för alla parter i processen. Tidningen har även publicerat insändare som varit kritiska mot tidningen själv. Åsikter och nyheter har tidningen hållit separerade. Vasabladets ledning och representanter för de klagande samt fullmäktigeordförandena träffades 201.12015. Diskussionen var enligt chefredaktörens åsikt saklig, öppen och lugn. Mötet avslutades, enligt chefredaktören, i god anda. Processen i Vörå har varit lång och inflammerad. Den har väckt känslor och splittrat Vöråborna i flera läger. Kommundirektören och representanter för den högsta politiska ledningen är offentliga personer och bör tåla granskning och kritik. Enligt chefredaktören är ”Rapporterna om Båssar innehåller oklarheter” (9.1.2015) normal nyhetsbevakning. Kommundirektören var under utredning och anordnade en presskonferens där hon svarade på de anklagelser som riktades mot henne. Dessa anklagelser har flera gånger varit i tidningen under den långa processens gång, och chefredaktören ansåg inte att det fanns orsak att gå igenom dem igen. Fullmäktiges vice ordförande har fått möjlighet att kommentera i artikeln, där man också intervjuat tredje parter. ”Båssars svar togs upp” (10.1.2015) är normal nyhetsuppföljning, där det utskott som undersöker kommundirektören rapporteras att tagit upp hennes genmäle för behandling. Vasabladet publicerade insändaren ”Vi har fått nog” (13.1.2015) i normal ordning. Alla parter har under processens gång fått tillträde till tidningens insändarspalter. Av denna insändare gjorde redaktionen en kort redaktionell text som publicerades på webben. Enligt chefredaktörens åsikt är det av nyhetsvärde att kommuninvånare ville ha ett slut på striderna och vädjade till båda de inblandade parterna att komma till en lösning för att gynna kommunen. ”Vörå kommer upp ur djupet” (24.1.2015) var tidningens ledare, dvs. åsiktsmaterial. Texten riktade lika skarp kritik mot kommundirektören som mot det utskott som granskade henne och ledande politiker, vilka dock inte nämns vid namn. Utskottets rapport innehåller mycket åsikter och känslor. Även om rapporten enligt de klagandes åsikt klargör allt, bygger den ur ett journalistiskt perspektiv mer på åsikter än på fakta. De klagande hänvisar till att insändaren som publicerades 13.1.2015 skrevs om till en artikel, men inte fullmäktigeledamöternas skrivelse ”Situationen i Vörå handlar om principer” (25.1.2015). Enligt chefredaktör Nyberg är den avgörande skillnaden att insändaren som publicerades 13.1 var skriven av kommuninvånare som fått nog. Skribenterna bakom denna insändare som publicerades 25.1 var parter i konflikten. Ledaren ”Tumultet kräver eftervård” (29.1.2015) är åsiktsmaterial. Nyberg tillstår att redaktörer och tidningar gör misstag ibland. De väsentliga faktafelen i ledaren korrigerades följande dag i en nyhetsartikel på sidan 3 i tidningen under rubriken ”Omöjligt att fälla fullmäktige”. Där redde tidningen ut begreppen och kommunallagen med hjälp av Kommunförbundets journalist Heikki Harjula. Rubrikerna ”Vörå får saftig räkning” och ”Båssarutredningen reds ut” (12.2.2015) är enligt chefredaktörens åsikt normala rubriker. Den tillförordnade kommundirektören och styrelseordföranden pratar om kostnaderna för utredningen och berättar att de slutliga kostnaderna klarnar först när processen är till ända. Sammanfattningsvis konstaterar chefredaktör Nyberg att i inget av de fall som tas upp har de klagande inlämnat önskemål om eller krav på rättelse, genmäle eller dylikt.

Beslut

JR 1: Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få veta vad som händer i samhället. JR 2: Avgöranden om innehållet i informationsförmedlingen ska fattas på journalistiska grunder. Denna beslutanderätt får inte under några omständigheter överlåtas till någon utanför redaktionen. JR 15: Rubriker, ingresser, pärm- och bildtexter, löpsedlar och annan exponering ska ha en grund i innehållet. JR 20: Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns. JR 24: Sedvanlig kulturkritik, politisk, ekonomisk eller samhällelig utvärdering och framförande av annan motsvarande åsikt ger dock inte rätt till uttalande. Opinionsnämnden för massmedier tar ställning endast till de artiklar som publicerats under 2015, och som därför faller inom den tre månaders tidsfrist som nämns i ONM:s basavtal. De artiklar som publicerats under senare delen av 2014 behandlas alltså inte. Tillsättande av ett tillfälligt utskott för att säga upp en kommundirektör är en sällsynt åtgärd. Beslutsfattarna i Vörå blev tidvis föremål för hård kritik. Vasabladet publicerade nyheter, insändare, kommentarer och ledare som hänförde sig till processen. På så sätt försökte tidningen uppfylla sin plikt att informera läsarna om vad som händer i samhället och utnyttjade sin rätt att kommentera. Valda kommunala beslutsfattare utövar politisk makt. Opinionsnämnden för massmedier påpekar att de av denna anledning måste tolerera att deras agerande kritiseras, även i hårda ordalag. Vid behov har de dock rätt att besvara kritik som de upplever som negativ antingen i form av en insändare eller genom att kräva att deras eget ställningstagande eller genmäle publiceras. De klagande har dock inte förlitat sig på någondera av dessa alternativ. Man har inte heller krävt korrigering av eventuella fel. Däremot har tidningen på eget initiativ korrigerat ett väsentligt faktafel i en ledare genom att publicera en ny artikel. Tidningen har onekligen entusiastiskt och tidvis med skärpa grävt i händelserna kring och bakgrunden till kommundirektörens avskedande. Opinionsnämnden för massmedier betonar dock att antalet artiklar och deras stil och rubriksättning samt i sista hand även innehållet och perspektiven i artiklarna hör till den journalistiska beslutanderätten. Samma gäller i ännu högre grad även ledarna. Denna beslutanderätt får och ska inte överlåtas till någon utanför redaktionen. Opinionsnämnden för massmedier anser att Vasabladet inte har brutit mot god journalistisk sed. För ett friande beslut röstade: Risto Uimonen (ordf.), Kalle Heiskanen, Hannu Helineva, Jyrki Huotari, Ulla Järvi, Anssi Järvinen, Pasi Kivioja, Heikki Kuutti, Heli Kärkkäinen, Seppo Määttänen och Heikki Vento. För ett fällande beslut röstade: Pirjo Auvinen.

Pirjo Auvinens avvikande åsikt:

Jag delar de klagandes åsikt att Vasabladets nyhetsrapportering kring Vörå kommundirektör och de eventuella oklarheterna i hennes agerande och den förtroendekris som detta gett upphov till är mycket ensidig och således inte uppfyller kraven i punkterna 1 och 8 i Journalistreglerna. Tidningen har mycket tydligt valt sida i en konfliktsituation samt förminskar och väljer att inte lyssna på den fullmäktigemajoritet som är av annan åsikt. (Det rör sig uppenbarligen om vissa redaktörers kraftiga ställningstaganden för, såsom klagandena själva skriver, en del av tidningens rapportering är saklig.) Dessutom är tidningens agerande i fråga om nätkommentarer till en början bristfälligt och senare förhastat, vilket visar att kommentarfunktionen på nätet inte är under journalistisk kontroll. Jag anser att Vasabladet på flera olika punkter har brutit mot god journalistisk sed och på den grunden föreslog jag ett fällande beslut. Beslutet, klagan och genmälet finns även att läsa i sin helhet här på opinionsnämndens webbsida.