Inrikes
1.12.2015
Chefredaktören trivs på fältet
Samhållsfrågor har alltid intresserat Michael ”Micke” Godtfredsen, chefredaktör för Landsbygdens folk. Redan som sextonåring 1972 var han aktiv nordist i den danska EG-motståndsrörelsen.
– Jag ansåg att vi med ett nordiskt samarbete kunde bygga upp en egen välfärdsmodell och demokrati. Först därefter skulle vi förhandla med EU som ett nordiskt block. Sedan dess har jag väl mest stått på yttrandefrihetens barrikader, säger Godtfredsen.
Godtfredsen, som kallar sig ”finlandsdansk”, fyller sextio på fredag.
Till Finland kom han 1975 efter att träffat sin blivande hustru på Nordiska folkhögskolan i svenska Kungälv året innan. Som utlänning fick han inte vara politiskt aktiv, så samhällsintresset kanaliserades till journalistik och studier vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
Efter praktik på en dansk lokaltidning blev det fyra månader på Arbetarbladet.
– Jag står i tacksamhetsskuld till (Alf-Erik) Affe Helsing som lärde mig att skriva på svenska. Men jag har en del skavanker fortfarande. Jag blandar till exempel lätt en och ett, som i ”en paraply”.
Efter Arbetarbladet blev det facktidningen Läraren och senare Borgåbladet. Godtfredsen började rota sig på allvar och köpte lite skog och mark i Borgå. När Landsbygdens folk sökte redaktörer 1999 kunde han inte motstå lockelsen.
Godtfredsen blev tidningens chefredaktör 2008.
– Vi försöker inte ge sken av att vi är en oberoende tidning. Det vi skriver ska ändå vara korrekt och följa journalistiska principer.
Landsbygdens folk har fått nya prenumeranter.
– Medvinden hänger antagligen ihop med reko-ringar (direkthandel mellan producenter och konsumenter) och engagerade konsumenter som vill veta vad som sker på producentsidan.
Godtfredsens samhällsengagemang har fått ett nytt djup genom lantbruksjournalisternas internationella förbund IFAJ, där han sitter i exekutivkommittén. Den vägen har han bekantat sig med lantbruk i länder som Tanzania.
– Det var en av mitt livs viktigaste upplevelser. Det är så mycket man känner igen, trots ett helt annat system.
Godtfredsen träffade en risodlare nära en nationalpark, vars djur förorsakade skador på odlingarna. Den statliga ersättningen motsvarade inte de verkliga skadorna, så det är som med tranor och viltskador hos oss, säger Godtfredsen.
– Det pågår också en intensiv diskussion om hur vi ska främja journalistik i tredje världen. Yttrandefrihet korrelerar långt med skörden per hektar.
När en liten klick sitter på den politiska och ekonomiska makten, granskar ingen kritiskt jordbrukspolitiken. Det hämmar livsmedelsproduktionen, säger Godtfredsen.
– Det behövs en skara journalister som granskar den förda politiken och påpekar brister.